Avfallsplan
2030
Från avfallshantering till resurshantering
Södertälje kommun
Remissversion
2
Remissversion
Beslut av: Tekniska nämnden
Datum: 2020-04-16
Remisstid: 25 maj–6 nov
Avfallsplanen gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag
Läsanvisningar
Agenda 2030
Här beskrivs koppling till de globala målen och
vikten av att inkludera sociala, ekonomiska och
miljömässiga perspektiv vid genomförande av
planen.
Målområden
Avfallsplanens tre målområden och över-
gripande mål presenteras.
Prioriterade resursflöden
I avfallsplanen lyfter vi fram prioriterade resurs-
flöden som samhället behöver fokusera extra
på. Avsnittet ska fungera som stöd i arbetet
med att prioritera åtgärder.
Strategier
I kapitlet beskrivs de strategier och styrmedel
som används för att nå målen i avfallsplanen.
Handlingsplaner
Avfallsplanen är ett övergripande styrdokument.
Detaljerade åtgärder lyfts in i handlingsplaner
som beslutas av kommunfullmäktige och
uppdateras minst vart tredje år. Kapitlet ger
en beskrivning av processen med att ta fram
handlingsplaner.
Kommunikation
För avfallsplanens genomförande är det viktigt
att kommunikation och informationsinsatser
integreras i alla aktiviteter. Hur det arbetet ska
ske beskrivs i detta avsnitt.
Uppföljning
Avfallsplanen sträcker sig till 2030 och ska följas
upp varje år. Här beskrivs hur uppföljningen ska
genomföras.
Ordlista
Ordlistan kan du med fördel börja att titta
igenom. Den förtydligar olika begrepp som
används i avfallsplanen.
Bilagor
Avfallsplanen inkluderar 11 bilagor som är
fördjupningsmaterial. Alla delar kan
läsas separat.
3
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Läsanvisningar
Innehållsförteckning
Läsanvisningar 2
Förord till remissversionen 5
Från avfallshantering till resurshantering 6
Agenda 2030 8
Miljömässiga perspektiv 10
Ekonomiska perspektiv 11
Sociala perspektiv 12
Målområde 1 - Hållbara städer och samhällen 15
Målområde 2 - Hållbar konsumtion och produktion 17
Målområde 3 - Bekämpa klimatförändringarna 19
Prioriterade resursflöden 20
Styrmedel och strategier 24
Handlingsplaner 27
Kommunikation 28
Uppföljning 29
Ordlista 32
Bilagor 34
Bilaga 1 – Nulägesbeskrivning
Bilaga 2 – Avfallsprognos 2030 och fysisk planering
Bilaga 3 – Avfallsanläggningar
Bilaga 4 – Nedlagda deponier
Bilaga 5 – Lagstiftning, mål och åtaganden
Bilaga 6 – Miljöbedömning
Bilaga 7 – Klimatanalys
Bilaga 8 – Social konsekvensanalys
Bilaga 9 – Uppföljning av avfallsplan 2015–2020
Bilaga 10 – Handlingsplan 2021–2023
Bilaga 11 – Samrådsredogörelse
4
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Läsanvisningar
Foto: Fredrik Persson
Omställningen till ett cirkulärt
och hållbart samhälle kräver
ny kunskap
5
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Förord till remissversionen
Förord till
remissversionen
Avfallsplanen är ett övergripande styrdokument och ska ligga till grund
för ett aktivt åtgärdsarbete som ska inkluderas i hela kommunkoncernens
arbete med att utveckla Södertälje. Ambitionen är att planen ska stimu-
lera till hållbar resurshantering, begränsade utsläpp av växthusgaser och
integrera ett inkluderande förhållningsätt. Hela Södertälje behöver vara en
del i det omställningsarbete som ligger framför oss.
Planens utgångspunkt är att uppfylla avfallslagstiftningen men flera
andra aspekter har haft betydelse vid utformning av planen. Det har
funnits en ambition att närma sig andra övergripande processer och
styrdokument i kommunen. Dels har det varit viktigt att samordna med
befintligt Miljö- och klimatprogram och de mål som kommunen redan
beslutat om. Dels har det varit en ambition att knyta arbetet närmare
mål- och budgetprocessen för att säkerställa att planens mål uppnås.
Utvärdering av tidigare avfallsplan och erfarenheter av att jobba med den
mellan 2015 och 2020 har också påverkat utformningen av strukturen i
det nya förslaget till avfallsplan. Målet har varit att ta fram en avfallsplan
som bjuder in till aktivt deltagande och håller utvecklingsprocessen igång.
Det har vi försökt uppnå genom att begränsa planen till tre målområden.
Handlingsplan med åtgärder finns i bilagor som uppdateras minst vart
tredje år. Handlingsplanerna ska beslutas av kommunfullmäktige.
Avfallsplanen har tagits fram under 2019–2020 av en arbetsgrupp med
deltagare från kommunstyrelsens kontor, samhällsbyggnadskontoret,
miljökontoret och Telge Återvinning. I arbetet har workshops, föreläsningar
och arbetsmöten sammanfört många olika perspektiv och idéer. Resulta-
tet är en avfallsplan som vi hoppas utmanar oss själva och förmår oss att
titta upp och fokusera på det viktiga arbetet som ligger framför oss.
Det här är en remissversion och vi hoppas att du som läser det här har tid
att lämna konstruktiva synpunkter som för arbetet framåt.
Södertälje april 2020
Tomas Thernström
Avfallsstrateg
Samhällsbyggnadskontoret
6
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Från avfallshantering till resurshantering
Från avfallshantering till
resurshantering
I Södertäljes avfallsplan 2015–2020 låg tyngdpunkten på avfall från
hushåll. Restavfallet ska minska, matsvinnet ska minska och material-
återvinningen ska öka. Dessa frågor är fortfarande viktiga men avfallsplan
2030 tar sin utgångspunkt i att samhället behöver göra en positionsför-
flyttning vilket framgår av underrubriken ”från avfallshantering till resurs-
hantering”. Den ökade konsumtionen av resurser, både lokalt och globalt,
är idag ohållbar och många ekosystem är under mycket hög belastning.
Om all befolkning på jorden konsumerade som vi svenskar så skulle det
krävas naturresurser från fyra jordklot. Miljöbelastningen från en produkt
är ofta störst vid produktion och utvinning av jungfruliga råvaror. Att
undvika konsumtion och att avfall uppstår från första början är därför
det bästa alternativet för miljön och klimatet.
Invånarna och företagen i Södertälje kommun är och har under en längre
tid varit mycket duktiga på återvinning men det räcker inte. Vi måste flytta
fram positionerna och lyfta blicken i avfallstrappan. Att förebygga avfall är
något vi gör innan en produkt blivit avfall. Återvinning är inte förebyggan-
de då resursen redan blivit en del i avfallsströmmarna. Förebygga avfall
handlar om att planera inköp, logistik, lagring och användning av resurser
på ett sätt så att onödigt avfall inte uppstår. Södertälje kommun har stor
rådighet att förebygga avfall som uppkommer i den egen verksamheten
genom att förbättra processer och utveckla nya verktyg och aktivt på-
FÖREBYGGA/
MINIMERA ÅTERANVÄNDA ÅTERVINNA
7
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Från avfallshantering till resurshantering
verka konsumtion och produktion i samhället. En omställning är viktig
och vi lyfter fram hållbar konsumtion och produktion som ett av tre
målområden i den nya avfallsplanen.
Vår generations största utmaning är att stabilisera halten av växthus-
gaser på en nivå som inte äventyrar framtida generationers möjligheter
till en hållbar utveckling. Kommunens övergripande mål är att inga
nettoutsläpp av växthusgaser ska ske efter 2030. Avfallssektorn har en
mycket viktig roll att fylla här och ett trendskifte behöver ske inom de
närmsta åren. Därför har vi lyft in bekämpa klimatpåverkan som ett
eget målområde i den nya avfallsplanen.
Södertälje växer, både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxt är på
många sätt positiv för samhället men tillväxtens utmaningar och gränser
är verkliga även om de inte alltid är synliga för oss. Södertälje är Sveriges
fjortonde största stad och fram till 2036 är målet att bygga 20 000 nya
bostäder med tillhörande infrastruktur. Världens städer konsumerar den
absoluta majoriteten av jordens resurser och står även för den största
delen av samhällets klimatpåverkan. Det betyder att också lösningarna
måste finnas i städerna. Vårt tredje målområde i avfallsplanen är
hållbara städer och samhällen. En hållbar resurshantering ska
prioriteras på ett tidigt stadium i alla delar av samhällsplaneringen.
I avfallsplanen lyfter vi även fram social hållbarhet som ett prioriterat
område. Begreppet social hållbarhet är omfattande och istället för att
formulera det som ett eget målområde vill vi utveckla sociala värden när
vi jobbar inom alla målområdena. Att människor känner sig inkluderade
och har tillit till varandra och till samhällsinstitutioner är avgörande för att
avfallsplanen ska gå att förverkliga.
Avfallstrappan. Grunden för den svenska lagstiftningen om avfall är EU:s
avfallsdirektiv. I det anges att avfallspolitiken bör ha som mål att minska
resursanvändningen och främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin,
vilken även kallas för avfallstrappan. Generellt gäller att resurshushållningen
ökar ju högre upp i trappan man går. Avfall ska i första hand minimeras, i
andra hand återanvändas, i tredje hand återvinnas, i fjärde hand energi-
utvinnas och som sista alternativ deponeras.
Syfte
Avfallsplanens
syfte är att bidra
till;
hållbar resurs-
hantering i
samhället
att avfallets på-
verkan på och
risker för hälsa,
miljö och klimat
minimeras
att främja social
hållbarhet.
ENERGIUTVINNA DEPONERA NEDSKRÄPNING
8
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030
Agenda 2030
Södertälje kommuns hållbarhetsarbete utgår från Agenda 2030, som
är en färdplan mot en hållbar värld, med 17 mål för hållbar utveckling.
Agenda 2030 syftar till att minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter
och att vända klimatkrisen under det kommande decenniet. Målen är
globala men bygger på att de implementeras på lokal nivå för att skapa
en hållbar värld för alla. Södertälje har ett ansvar att inom sitt påverkans-
område se till att målen förverkligas. Arbetet med Agenda 2030 ska
genomsyra alla kommunens verksamheter.
I avfallsplanen har vi valt att utgå från tre globala mål som har stark
koppling till hållbar avfalls- och resurshantering. Vi har valt att stanna vid
tre målområden även om vi kan se direkta kopplingar till många av de
andra målen. I arbetet med att ta fram avfallsplanen genomfördes en
social konsekvensanalys (SKA) för att stärka det sociala perspektivet i
arbetet. Arbetet resulterade i att se det sociala perspektivet som ett
prioriterat område som ska genomsyra alla tre målområdena.
11. Hållbara städer och
samhällen
12. Hållbar konsumtion
och produktion
13. Bekämpa klimat-
förändringarna
HÅLLBARA STÄDER
OCH SAMHÄLLEN
HÅLLBAR
KONSUMTION OCH
PRODUKTION
BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
Utan en hållbar avfalls- och resurshantering så kan vi inte bygga ett håll-
bart samhälle. Det är ingen överdrift, snarare en verklighet som vi måste
förhålla oss till. Den linjära samhällsmodellen, där vi utvinner naturresurser
och energi, tillverkar och säljer produkter, konsumerar och slänger dem
som avfall är inte hållbar i en värld med över sju miljarder människor som
vill leva det goda livet. För att förverkliga Agenda 2030 är det centralt att
ha ett cirkulärt samhälle där vi minimerar utvinningen av jungfruliga och
icke förnybara resurser. Vi behöver också bygga kretslopp där tekniska
material återvinns och återanvänds och där biologiska resurser återförs
till det biologiska kretsloppet.
Det är viktigt att vi vid genomförandet av alla delar av avfallsplanen
beaktar miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Ett sätt att för-
hålla sig till de olika perspektiven är att se den miljömässiga hållbarheten
som basen, de planetära gränserna som vi behöver förstå och respektera.
Ovanför kommer de sociala och ekonomiska dimensionerna där varje
samhälle, stad eller kvarter har sociala strukturer som är unika och både
sätter ramar och binder samman de olika delarna.
Avfallsplanen
utgår från tre
globala mål som
har stark koppling
till hållbar avfalls-
och resurshantering.
9
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030
Illustrationen kommer från Stockholm Resilience Centre.
BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
HÅLLBARA STÄDER
OCH SAMHÄLLEN
HÅLLBAR
KONSUMTION OCH
PRODUKTION
10
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030
Miljömässiga perspektiv
Miljömässig hållbarhet inrymmer många områden som var för sig är
viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Ett integrerat miljö- och klimat-
perspektiv är viktigt i arbetet med avfallsplanen. Målkonflikter som kan
uppstå ska identifieras och kommuniceras, och förslag på hur de kan
hanteras på bästa sätt ska lyftas fram. En del frågor hanteras bäst ute i
verksamheterna med andra frågor behöver hanteras gemensamt på en
central nivå.
Avfallsplanens syfte är bland annat att bidra till att avfallets påverkan på
och risker för hälsa, miljö och klimat minimeras. Avfallssektorn har länge
arbetet med att minska spridningen av farliga ämnen och energiåter-
vinning genom förbränning av avfall är ett sätt att fasa ut material som
inte bör vara kvar i samhället. För att minska spridning av farliga ämnen
och mikroplaster har kommunen sedan 2019 en kemikalieplan som är
sammankopplad med kommunens miljö- och klimatprogram.
Kommunens övergripande mål inom klimatområdet är att det inte sker
några nettoutsläpp av växthusgaser 2030. Det är en av kommunens
största utmaningar och för att nå målet krävs en kraftsamling från hela
samhället. Avfallssektorn har en mycket viktig roll att fylla, dels i hur vi
behandlar det avfall som uppstår, dels hur vi förebygger avfall. Störst
klimatnytta nås genom att förebygga avfall genom minskad konsumtion.
Materialåtervinning kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.
Utsläppen minskar eftersom de återvunna materialen ersätter jungfrulig
råvara vid produktion. Analyser av vad som finns i påsarna för matavfall
och restavfall visar att det finns bra potential att reducera klimatpåverkan
från avfall från hushåll bara genom att avfallet sorteras rätt. 2018 skickade
Södertälje cirka 14 000 ton restavfall till förbränning men cirka två tredje-
delar av detta material borde ha sorterats ut till materialåtervinning. Det
rör sig framförallt om matavfall som skulle ha lagts i separat påse och
om förpackningar som borde ha lämnats för materialåtervinning.
Rättsorterade avfallsfraktioner från hushållen kan ge minskade utsläpp
som motsvarar cirka 1 % av Södertäljes totala klimatpåverkan.
Utöver att det finns direkta miljö- och klimatnyttor så finns det en
pedagogisk vinning i att öka kunskapen och förståelsen för hur vår
konsumtion och avfallshantering påverkar miljö och klimat.
”Ett integrerat miljö- och klimatperspektiv är
viktigt i arbetet med avfallsplanen.”
11
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030
Ekonomiska perspektiv
Södertälje befinner sig i en stark expansionsfas och närmar sig 100 000
invånare. Från kommunens perspektiv handlar ekonomisk hållbarhet
om två faktorer; dels att kunna finansiera en bra välfärd som uppfyller
kommuninvånarnas behov över tid utan att överträda vare sig sociala
eller ekologiska ramar, dels hushålla med resurser. Det har länge funnits
regler för kommuner gällande god ekonomisk hushållning vilket i huvud-
sak syftar till att varje generation ska bära sina ekonomiska kostnader.
Ett perspektiv som behöver inkluderas och ta mera plats i diskussionerna
är hur varje generation ska bära sina kostnader för förbrukning av
naturresurser.
Mål och budget är kommunens viktigaste styrdokument. Det innehåller
inriktningsmål, uppdrag, politisk plattform och budget för hela organi-
sationen. I Mål och budget beskrivs hur kommunen använder sina eko-
nomiska resurser och vad nämnderna och bolagen ska arbeta med.
Avfallsplanen kan bidra till att utveckla en resurseffektiv organisation i en
vidare bemärkelse om den integreras starkare med mål- och budget-
processen. Många kommuner använder just namnet mål och resursplan
som namn för det vi i Södertälje kallar Mål och budget.
Ambitionen med denna avfallsplan att flytta fokus från avfallshantering till
resurshantering, vilket kommer bidra till god ekonomisk hushållning.
Många av åtgärdsaktiviteterna i handlingsplanen för 2021–2023 kan
generera stora kostnadsbesparingar för kommunkoncernen men också
för samhället i stort. Ett reellt hinder för genomförande är emellertid att
kostnadsbesparingar och finansiering av åtgärdsaktiviteter inte alltid på-
verkar samma budget. Insatser för att utveckla insamlingen av grovavfall
från hushållen bekostas av avfallstaxan medan fördelar från minskade
kostnader för renhållning av illegalt tippat grovavfall från hushåll gynnar
drabbade markägare i första hand. Det kräver en tydlighet kring finansie-
ringsalternativ och hur åtgärdsaktiviteter ska finansieras annars finns en
risk att målen i avfallsplanen inte uppnås. Både bolag och nämnder kan
ha svårt att hitta finansiering inom sin ordinarie budget och det kan vara
motiverat att titta på centrala investeringsmedel som kan stimulera bolag
och nämnder att prioritera dessa aktiviteter.
”Ambitionen med denna avfallsplan att flytta
fokus från avfallshantering till resurshantering,
vilket kommer bidra till god ekonomisk hushållning.”
12
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030
Sociala perspektiv
I samhället märks en utveckling mot större klyftor inom och mellan kom-
muner. Tydligt märks det mellan tre grupper; de som har mer eller mindre
tid, de som har mer eller mindre pengar och de som har mer eller mindre
kunskap om samhällets funktioner. Känslan av delaktighet och trygg-
het i samhället kan skilja sig stort mellan dessa grupper och förtroendet
för kommunen och samhällsinstitutioner hänger ihop med dessa ökade
klyftor. Inom avfallsbranschen blir detta tydligt då förtroende för insam-
lingssystemen och kommunen som myndighet starkt hänger ihop med
hur mycket en person väljer att källsortera och engagera sig i frågor som
berör avfallshantering.
Vad betyder det att avfallshanteringen ska främja social hållbarhet? En
avfallshantering i världsklass kan inte bryta alla nyanser av ojämlikheter
som finns i samhället, eller för den delen förhindra utanförskap och segre-
gation. Men med god planering av insamlingssystem och kommunikation
kring avfall och återvinning kan vi ta tillvara det spelrum som bjuds för att
främja att människor känner sig inkluderade, har tillit till vår avfallshante-
ring och samhället i stort. I ett socialt hållbart samhälle känner människor
tillit och förtroende för varandra. Avfallsdumpning och nedskräpning
kan ses som ett samhällsmisslyckande som delar samhällen i vi och dom
– där det är dom andra som skräpar ned. Därför är det viktigt att arbeta
med dessa frågor och inkludera de sociala konsekvenserna i problem-
bilden och lösningarna.
När vi lyfter fram social hållbarhet som ett prioriterat område innebär det
att vi vill utveckla sociala värden samtidigt när vi utvecklar exempelvis
insamlingen av avfall. En kvartersnära eller mobil återvinningscentral är
naturlig att betrakta som en insamlingsplats för avfall. Men rätt utformad
så blir den också en mötesplats mellan människor i ett område eller
mellan utförare och kund. Att prioritera social hållbarhet öppnar upp för
nya perspektiv och frågeställningar när vi utvecklar avfallsverksamheten.
Är det till exempel en renhållningsarbetare eller en kommunikatör vi ska
prioritera till den verksamheten?
”Men med god planering av insamlingssystem och kommunikation
kring avfall och återvinning kan vi ta tillvara det spelrum som bjuds
för att främja att människor känner sig inkluderade, har tillit till vår
avfallshantering och samhället i stort. .”
Illustrationen kommer från CONCORD Sverige.
15
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Målområde 1 - Hållbara städer och samhällen
Målområde 1 - Hållbara
städer och samhällen
Mål
En hållbar resurshantering ska prioriteras på ett tidigt stadium i alla delar
av samhällsplaneringen.
Prioriteringar och vägen framåt
En omställning till ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle kommer att
kräva både tekniska och sociala innovationer. Kunskapsnivån måste höjas
bland så väl individer som organisationer. För kommunkoncernens del är
det viktigt att höja kunskapsnivån bland alla medarbetare så väl som att
säkra tillgång till specialkompetens. Samhällsplanering är komplex och
det finns behov av att skapa tydliga ramar för arbetet. Frågor kring hållbar
resurshantering måste ta plats i centrala styrdokument. Tydliga ramar
kan synliggöra målkonflikter och underlätta prioriteringar och samverkan.
Kommunens översiktsplan behöver vara vägledande för effektiv mark-
användning. Samutnyttjande av mark och lokaler behöver utvecklas.
Dels för att mark är en begränsad resurs, dels för att minska resursan-
vändningen från byggnation och underhåll av vår bebyggelse. Vi har inte
råd att ha mark och lokaler som inte utnyttjas effektivt. Nya affärsmodeller
och samverkansformer kommer att efterfrågas. Det kommer att kräva
utvecklad samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv. Vi behöver ta
vara på synergier mellan digitalisering och cirkulär ekonomi.
Avgörande är att kommunen gör det lätt för invånare och företag att ta
hållbara beslut. Tillgången och tillgängligheten till infrastruktur för åter-
användning och återvinning måste utvecklas och prioriteras vid all typ
av samhällsplanering. Det kan till exempel vara en möjlighet att lämna
grovavfall där man bor utan att ha tillgång till bil. Där det finns regelverk
som begränsar eller hindrar omställningen till en cirkulär ekonomi behö-
ver kommunen bli mer aktiv i att synliggöra dessa utmaningar. Många
regelverk bestäms på nationell- eller EU-nivå. I de fallen är det nödvändigt
att kommunen lyfter frågor i samverkan med andra kommuner och
nationella organisationer så som Sveriges Kommuner och Regioner.
Kommunen behöver också bli bättre på att inkludera sociala perspektiv
stadsbyggnadsprocessen. Frågor som berör jämlikhet och tillgång till
resurser är centrala. För att nå långsiktig hållbarhet måste det finnas en
rättvis fördelning och tillgång till resurser.
HÅLLBARA STÄDER
OCH SAMHÄLLEN
17
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Målområde 2 - Hållbar konsumtion och produktion
Målområde 2 - Hållbar
konsumtion och
produktion
Mål
Avfall och nedskräpning ska förebyggas och minska markant till 2030.
Prioriteringar och vägen framåt
Att förändra våra konsumtionsmönster och hur vi producerar våra
produkter är en nyckelfråga för hållbar samhällsutveckling. Sambandet
mellan ekonomisk tillväxt och samhällets nyttjande av naturresurser och
ökade avfallsmängder måste brytas. Vi behöver inkludera ett livscykel-
perspektiv där konsumtion av varor från jungfruliga råvaror begränsas,
avfall förebyggs och material cirkulerar. Idag genererar en Södertäljebo
cirka 450 kg kommunalt avfall per år men samma konsumtion kräver
också över 100 ton naturresurser i produktionsledet.
En prioriterad åtgärd är att börja kartlägga hur olika resursflöden ser
ut i kommunen och vilka aktörer som har rådighet över att påverka de
flödena. Inom kommunkoncernen behöver alla nämnder och bolag
genomföra en kartläggning av sin konsumtion och identifiera betydande
resursflöden inklusive användningen av engångsprodukter. Där det är
motiverat behöver engångsprodukter fasas ut. Fördelarna kan vara
många. Minskat resursutnyttjande, minskade kostnader för inköp och
avfallshantering och erfarenheter visar att minskade avfallsmängder
även kan bidra till ökad kvalité i verksamheterna.
Kommunkoncernen behöver ta fram cirkulära inköp- och upphandlings-
kriterier. Utgångspunkten är att vi behöver styra inköp mot produkter som
är tillverkade av material som är biobaserat, återanvänt eller återvunnet.
Produkter vi köper in behöver vara enkla att reparera, möjliga att uppgra-
dera och återanvända för att förlänga dess livscykel. Genom att arbeta
aktivt med inköp och upphandling kan vi förebygga avfall i våra egna
verksamheter men som en stor inköpare kan vi även påverka producenter
direkt och indirekt genom att agera som ett föredöme för andra.
HÅLLBAR
KONSUMTION OCH
PRODUKTION
19
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Målområde 3 - Bekämpa klimatförändringarna
Målområde 3 - Bekämpa
klimatförändringarna
Mål
Klimatpåverkan från avfall och konsumtion av resurser ska minska
markant till 2030.
Prioriteringar och vägen framåt
Södertälje kommun har höga ambitioner att begränsa klimatpåverkan.
Det övergripande målet för kommunen är att inte ha några nettoutsläpp
av växthusgaser 2030. Avfallssektorns aktörer är viktiga i det omställ-
ningsarbete som måste genomföras och ambitionen är att avfallsplanen
ska vara ett centralt styrdokument i det arbetet. Alla utsläpp av växthus-
gaser inom kommunen kommer inte kunna förebyggas fram till 2030. För
att kunna nå målet om inga nettoutsläpp så behöver samhället där det
går, utveckla metoder för att binda växthusgaser. Avfallssektorn är en
av de sektorerna där det finns möjligheter att utveckla kolsänkor. Telge
Återvinning beslutade 2019 att investera i en biokolanläggning som har
kapacitet att förädla 6 000 ton biomassa per år till biokol vilket under
samma period kan binda 3523 ton CO2e. Flera sådana initiativ behöver
utvecklas.
För att minska klimatpåverkan från avfall markant till 2030 behöver
hushållen, företagen och övriga samhället involveras i genomförande av
avfallsplanen. Insamlingsmetoder för avfall behöver utvecklas så att hus-
hållen enklare kan lämna sitt avfall till återvinning och återanvändning.
Bättre sorterade, det vill säga renare avfallsfraktioner är också en förut-
sättning för att kunna materialåtervinna mera. Bättre insamlingsmetoder
kan bidra till renare avfallsfraktioner men det kommer också kräva ett
aktivt kommunikationsarbete mot hushåll och andra grupper.
Det finns ett starkt samband mellan konsumtion och utsläpp av växt-
husgaser. Södertälje kommun behöver agera föredöme och ta fram
klimatåtgärder som minskar konsumtionsbaserade utsläpp. Under
handlingsprogrammet för 2021–2023 behöver kommunkoncernen starta
upp åtgärdsaktiviteter som är kopplade till de prioriterade resursflöden
som lyfts fram i avfallsplanen. Där ingår bland annat att ta fram en färd-
plan för minskad användning av jungfruliga råvaror och fossilplast.
Samverkan mellan högskola, näringsliv och offentligsektor behöver vida-
reutvecklas. Vi behöver stimulera utvecklingen av industriella symbios-
processer där avfall från en verksamhet blir en resurs och råvara för en
annan bransch. Flera projekt är redan under genomförande inom jordbruk
och livsmedelsindustrin i Södertälje och vi behöver sprida kunskap och
goda exempel till andra branscher.
BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
20
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden
Prioriterade resursflöden
Södertälje behöver arbeta aktivt för att bli en resurseffektiv kommun
som begränsar sitt ekologiska fotavtryck. Resurseffektivitet kan ses som
överordnat cirkulation av resurser, även om både bidrar till samma mål.
Vi behöver producera och konsumera inom planetens gränser. Idag
konsumerar vi långt mer materiella resurser än jorden hinner ge tillbaka.
Med materiella resurser syftar vi på de resurser som vi konsumerar
inklusive bland annat metaller, mineraler, jord, biomassa, vatten, jord-
bruksprodukter, fisk, kött, med mera.
I avfallsplanen lyfter vi fram prioriterade resursflöden. De ska fungera
som stöd i arbetet med att prioritera åtgärder i arbetet med att förebygga
avfall men också där vi behöver lägga extra resurser för att utveckla
insamling och behandling av det avfall som uppstår. De prioriterade
flödena och har valts ut för att de antingen genererar stora mängder
avfall, tillgången till resursen är begränsad, eller för att konsumtionen har
en stor miljö- och hälsopåverkan räknat ifrån det att varan produceras till
att den blir avfall och behandlas.
För de prioriterade resursflödena behöver vi utveckla:
1. Strategier och handlingsplaner för att förebygga avfall inom
respektive flöde (uppströmsarbete). För kommunkoncernen behöver
åtgärdsaktiviteter tas fram av de nämnder och bolag som hanterar
och har rådighet över dessa resursflöden.
2. Strategier och handlingsplaner för insamling och behandling av avfall
inom respektive flöde (nedströmsarbete). Insamlingssystem behöver
ha kapacitet att hantera de volymer som uppstår samt säkerställa
att resurserna går till bästa möjliga behandlingsmetod i linje med
avfallshierarkin. Det behöver vara lätt för invånare och företag att
göra hållbara val i Södertälje.
UPPSTRÖMSARBETE
NEDSTRÖMSARBETE
FÖRÄDLING AV RÅMATERIAL UTVINNING AV RÅMATERIAL
TRANSPORTER
PRODUKTION
KONSUMTION/ANVÄNDNING AVFALLSHANTERINGUNDERHÅLL
Återanvändning/
återvinning
21
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden
Bygg- och rivningsavfall
Byggsektorn är den delen av samhället som genererar mest avfall efter
gruvsektorn. I EU:s avfallsdirektiv finns målet att 70 procent av det icke
farliga bygg- och rivningsavfallet ska förberedas för återanvändning eller
materialåtervinnas senast år 2020. Vi måste arbeta aktivt med att före-
bygga uppkomsten av avfall och inkludera frågorna redan i planerings-
stadiet. Gör vi rätt från början kan vi minimera byggavfallet under så väl
byggnation som förvaltning samt vid rivning. Vi behöver även utveckla
nya insamlingsmetoder för det bygg- och rivningsavfall som uppstår. Vi
behöver ställa högre krav på källsortering av byggavfall. Vid utformning
av nya insamlingssystem för bygg- och rivningsavfall bör det undersökas
om det kan finnas fördelar att behandla dem som två olika strömmar.
Rivningsavfall är generellt av sämre kvalité och kan även innehålla farliga
ämnen som vi inte vill ha kvar i samhället.
Mat och livsmedel
Idag räknar man med att en tredjedel av all mat som produceras i
världen slängs. Det är inte hållbart vare sig utifrån att produktion och
konsumtion av livsmedel har stor påverkan på miljön och klimatet eller
utifrån ett etiskt perspektiv, då hunger är en av de främsta dödsorsakerna
i världen. Att förebygga matavfall och matsvinn är därför av högsta
prioritet. Södertälje samlar in matavfall som idag rötas till biogas, men för
att minska miljö- och klimatpåverkan är det mer effektivt att förebygga
matavfallet än att röta det. Från det matavfall som uppstår är det viktigt
att ta tillvara på både energi och växtnäringsämnen. Fosfor är en ändlig
resurs och är ett av de näringsämnen som behöver återföras till krets-
loppet. Södertälje har en ambition att bli en nod för hållbara livsmedel och
vidareutveckla ett ekologiskt bärkraftigt jordbruk där man tar tillvara på
alla resurser. En central del i det arbetet är att minska matsvinnet markant
längs hela livsmedelskedjan och det kommer kräva nya lösningar och nya
samarbeten.
Rivningsavfall kan
innehålla farliga ämnen
som vi inte vill ha kvar i
samhället.
Källa: Baserad på Ellen MacArthur Foundations systemdiagram.
BIOLOGISKT
KRETSLOPP
KONSUMENTER ANVÄNDARE
BIOGAS
TEKNISKT
KRETSLOPP
Minimera läckage men ta vara på energi och värme.
(Material som har processats
och inte kan återföras till det
biologiska kretsloppet)
RÅVAROR
Jordbruk,
jakt, fisk
Material-
återvinning
Biosfären
Bio-
kemiska
råvaror
Åter-
använd-
ning
Åter-
använd-
ning
Behåll produkter
och material i
användning,
reparera, dela,
hyra
Rötning,
Kompos-
tering
22
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden
Elektronik
Elektroniska produkter innehåller många farliga ämnen som är skadliga
för miljön och även för människors hälsa. Konsumtionen av små hus-
hållsapparater och IT- och telekomprodukter ökar till antalet i samhället
och störst miljönytta finns där man kan avstyra konsumtion. Att begränsa
konsumtionen är ofta inte möjligt eller alltid önskvärt då digitaliseringen
även har mycket goda förutsättningar att bidra till ett hållbart resurs-
utnyttjande. Andra strategier för ökad resurseffektivitet är att förlänga
livslängden genom förbättrad kvalité, återanvändning och reparation.
Ett effektivt verktyg är att ställa krav vid inköp och upphandling. För det
elektronikavfall som uppstår måste insamlingssystemen utvecklas och bli
mera tillgängligt för konsumenter. För elektronikavfall finns så kallat pro-
ducentansvar, vilket innebär att producenterna ska se till att det finns ett
fungerande insamlingssystem för all elektronik som sätts på marknaden.
Kommunen har trots det en viktig roll att fylla, kommunens informations-
ansvar och tillsynsansvar är viktiga delar som måste fungera över tid och
med kontinuitet.
Farligt avfall
Farligt avfall är avfall som innehåller ämnen som är särskilt farliga för
människa och miljö. De största mängderna farligt avfall består av för-
orenade jordmassor men både verksamheter och hushåll genererar
också stora mängder farligt avfall. Det led i avfallskedjan där det erfaren-
hetsmässigt uppstår felaktigheter i hanteringen är vid källan, det vill säga
i den verksamhet eller det hushåll där det farliga avfallet uppkommer. Tre
viktiga delar att följa upp och utveckla kontinuerligt är insamlingssystem,
information till hushåll och verksamheter, samt operativ tillsyn enligt
miljöbalken. Oseriösa verksamheter som inte hanterar avfall enligt
miljöbalkens regler rör sig ofta över kommungränser och myndighets-
samverkan med samordnad tillsyn behöver stärkas för att motverka
dessa problem.
Konsumtionen av
små hushållsapparater
och IT- och telekom-
produkter ökar till
antalet i samhället
och störst miljö-
nytta finns där
man kan avstyra
konsumtion.
Foto: Telge
Mobil insamling av farligt avfall.
23
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden
Textil
Miljö- och klimatpåverkan från produktion och konsumtion av textilier är
omfattande. Störst påverkan kommer vanligen från själva produktionen
som är resurskrävande inom flera områden såsom råvaror, vatten, energi
och kemikalier. Produktionen ger också utsläpp till luft, mark och vatten.
Idag går stora mängder textilier till energiåtervinning istället för till
materialåtervinning eller återanvändning, vilket ur miljösynpunkt är
resursslöseri. Fram till idag har insamlingen av textilier i stort sett hante-
rats av frivilligorganisationer vilka även om de gjort ett omfattande och
bra jobb inte haft resurser eller rådighet att utveckla insamlings- och
behandlingsmetoder för bästa samhälls- och miljönytta. Kommunen
behöver ta en aktiv roll i samverkan med andra aktörer och utveckla
insamlingssystem av kläder och textilier. I det förebyggande arbetet
behöver kommunkoncernen stödja aktiviteter som riktas mot konsument-
led och våra attityder och beteenden kopplade till konsumtion av kläder
och textilier.
Fossil plast
Plast är ett av fem prioriterade områden i EU:s handlingsplan för cirkulär
ekonomi. EU:s plaststrategi föreslår åtgärder för bland annat material-
återvinning, nedskräpning och cirkulära system. Kommunkoncernen be-
höver ta fram en färdplan för hållbar plastanvändning där en övergång
mot biobaserad och återvunnen råvara prioriteras samt där onödig
konsumtion av plast förebyggs. Som en stor inköpare måste kommun-
koncernen genom inköp och upphandling också ta ansvar och verka för
att produkter med plast som köps in ska vara lätt att materialåtervinna.
Hela kommunkoncernen behöver generellt se över sin användning av
engångsprodukter men specifikt de som är tillverkade av fossilplast.
I insamlingsledet behöver vi bli bättre på att materialåtervinna all plast.
När vi skickar plastförpackningar till förbränning så får vi en kostnad
medan vi får en intäkt när vi skickar till materialåtervinning. En stor källa
till utsläpp av växthusgaser från hushållens avfall är de stora mängderna
av plast som inte sorteras ut från restpåsen.
Kritiska råmaterial
Alla råvaror, även om de inte klassas som kritiska, är viktiga. EU har tagit
fram en lista med 27 material (Critical Raw materials, CRM 27) som be-
döms som kritiska för välfärden och vårt samhälle. Två kriterier används
för att välja ut materialen: ekonomisk betydelse och tillgång. Material som
EU bedömer som kritiska 2017 är: antimon, baryt, beryllium, borater, kobolt,
koks, flusspat, fosfatmineral, fosfor, gallium, germanium, grafit, hafnium,
helium, indium, magnesium, naturgummi, niob, platinagruppens metaller
(PGE), lätta sällsynta jordartsmetaller (LREE), tunga sällsynta jordarts-
metaller (HREE), tantal, skandium, kisel (silicon metal), vanadin, vismut
och volfram. Cirkulär användning av CRM 27 är prioriterat och i ett första
skede behöver kommunkoncernen fokusera på kunskapsinhämtning
och öka medvetenheten om potentiella risker kring bristande råvaru-
försörjning.
27
kritiska råmaterial
för välfärden och
vårt samhälle.
Textilproduktionen har
stor miljö- och klimat-
påverkan och är
resurskrävande inom
flera områden.
24
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Styrmedel och strategier
Styrmedel och strategier
Under framtagande av avfallsplanen har prioriterade styrmedel och
strategier som är viktiga för att nå uppsatta mål i avfallsplanen identi-
fierats. De ger en inriktning och bra grund för aktiviteter i handlingsplaner
och kontorens och bolagens årliga verksamhetsplaner. I den årliga upp-
följningen av avfallsplanen ska prioriterade strategier för genomförande
följas upp.
Fysisk planering
För att långsiktigt minska samhällets resursförbrukning är det viktigt att
lyfta in ett uppströmsarbete (förebyggande åtgärder) och nedströms-
arbete (avfallshantering) tidigt i all samhällsplanering. Dels handlar
det om att avsätta mark och lokaler för avfall, återvinning och återbruk.
Transportbehov bestäms i hög grad av avståndet mellan bostäder,
arbetsplatser, handel och infrastrukturen för avfallshantering. En bristfällig
planerad infrastruktur gör att miljövinsterna, från till exempel återvinning,
kan ätas upp av långa transporter. Resursförbrukningen i Södertälje
kommun påverkas i grunden också av vilket serviceutbud det finns.
Därför är det viktigt att samhällsplanering och näringslivsutveckling går
hand i hand så att företag med cirkulära affärsmodeller kan etablera
sig i kommunen. Fysisk planering kan behöva samordnas med andra
styrmedel för att få önskad effekt. Avgiftsfri pendlarparkering är ett
exempel där fysik planering tillsammans med ekonomiska incitament styr
mot uppsatta mål.
Tillsyn
Tillsynsmyndigheterna har rådighet att driva frågan om förebyggande
av avfall vid tillståndsgivning och tillsyn. Miljöbalken ger möjligheter att
inkludera frågor om mängder och farligheten hos avfallet och stöd finns i
bland annat i de allmänna hänsynsreglerna. 2 kapitlet 5 § säger att ”alla
som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med
råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och
återvinning.” Plan- och bygglagens bestämmelser om tillsyn och kontroll
vid rivningsåtgärder syftar till ett lämpligt omhändertagande av farligt
avfall samt till att ge förutsättningar för ökad återanvändning och åter-
vinning av rivningsavfall. Tillsyn kan även ses som ett kostnadseffektivt
verktyg för att förebygga avfall då tillsynsavgifter betalas av den verk-
samheten som generar avfall och där tillsynen sker.
Lagar och regler
Inom nuvarande regelverk finns det möjlighet att hantera många av de
utmaningar vi har kopplade till avfallsplanen inklusive att förebygga av-
fall och nedskräpning. Miljöbalken, renhållningsföreskrifter, brottsbalken,
plan- och bygglagen, samt lokala ordningsföreskrifter är några exempel
på lagar och regler som ger samhället möjlighet att hantera många av
dessa utmaningar. Vi ska stärka arbetet för att ta tillvara den möjligheten.
En viktig del i detta arbete är en fungerande samverkan inom våra egna
Resursförbrukningen i
Södertälje kommun
påverkas av vilket
serviceutbud det finns.
Näringslivs-
strategi
2020–2024
Hållbar tillväxt och fler
jobb i Södertälje
Södertälje Kommun
25
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Styrmedel och strategier
organisationer men också med andra myndigheter och övriga samhället.
Renhållningsföreskrifterna är ett viktigt styrmedel för den kommunala
avfallshanteringen och i samband med antagande av den nya avfalls-
planen uppdateras renhållningsföreskrifterna med flera förtydliganden.
Avfallsbranschen är idag under kontinuerlig utveckling vilket kräver att
förvaltningen ser över renhållningsföreskrifterna och andra riktlinjer kring
avfallshantering regelbundet.
Ekonomi
Ekonomiska styrmedel ska användas för att styra våra handlingar i mer
miljövänlig och hållbar riktning. Avfallstaxan är miljöstyrande och är upp-
lagd så att återanvändning, återvinning och effektiva transporter främjas.
Ekonomiska styrmedel kan även vara avgifter, bidrag, depositioner med
mera. De styrmedel som uppfyller kriteriet om kostnadseffektivitet ska
prioriteras, det vill säga att målen kan nås med minsta möjliga kostnad.
Tillsynsavgift är exempel på en avgift och angående bidrag kan det till
exempel vara att ställa specifika krav kring resurs- och avfallshantering
vid ansökan av ett bidrag.
Foto: Tomas Thernström
Bostadsnära insamling av tidningar och förpackningar.
26
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Styrmedel och strategier
Inköp och upphandling
Ett avfallsförebyggande perspektiv vid inköp och upphandling handlar
bland annat om att ställa rätt frågor tidigt i planerings- och inköps-
processen; kan inköp minskas eller undvikas? Kan produkter lånas, hyras
eller kan funktionen snarare än produkten upphandlas? Genom att arbeta
strategiskt med inköp och upphandling kan kommunen använda sina re-
surser mer effektivt och nå uppsatta mål i avfallsplanen. Arbetet behöver
omfatta hela inköpsprocessen från behovsanalys till uppföljning och för-
valtning av avtal. Enskilda verksamheter har idag varken kompetens eller
tid för att flytta fram positionerna i den omfattningen som behövs. För att
kunna ställa verkningsfulla krav och att följa upp dessa finns det behov
av att utveckla nya metoder och processer, ett arbete som kommunen
måste leda.
Information och kommunikation
Informations- och kommunikationsarbetet är centralt för att kunna nå
målen i avfallsplanen och det kommer att krävas beteendeförändringar
hos både individer och verksamheter i kommunen. Informationsansvar
måste definieras tydligare och följas upp bättre. En del informations-
arbete finansieras av avfallstaxan medan andra insatser måste finan-
sieras genom skattemedel. Tillgång till information om hur insamling av
avfall ska ske är till exempel en förutsättning för att människor ska kunna
hantera sitt avfall korrekt. Från ett socialt perspektiv är det viktigt att alla
Södertäljebor får ta del av informationen och att vi bygger kommunika-
tionen på mottagarnas villkor så att de kan ta den till sig. Informationen
har ofta bra förutsättningar att vara effektiv när den är ett komplement till
andra styrmedel.
Digitalisering och innovation
Samhällets förbrukning av naturresurser är idag ohållbar och digital teknik
kommer att vara en nödvändighet för effektivisering och optimering av
verksamheter som i framtiden behöver förbruka markant mindre resurser.
Smarta sensorer och så kallad Internet of Things (IoT) är en teknik som
möjliggör kartläggning av avfalls- och materialflöden. Sensorer kopplas
upp på nätet och delar till exempel information om fyllnadsgrad i avfalls-
kärl eller när kärlet behöver tömmas. Det kan bidra till effektivare logistik
och nya sätt att kommunicera mot de som genererar avfall. Att kunna
mäta avfallsmängder vid källan måste ses som prioriterat för hela av-
fallsbranschen. Utvecklingen går fort och ett första steg är att utveckla en
digital mognad i verksamheten. Det kan betyda att man behöver bryta
upp gamla mönster och skapa tvärsektoriella samarbeten som kan om-
sätta nya kunskaper till smarta och effektiva lösningar. En del i det arbetet
är att tillgängliggöra data för fler användare och där regelverk tillåter bör
data vara så kallad öppen data som är fritt tillgänglig för alla.
IoT
Smarta sensorer och så
kallad Internet of Things
(IoT) är en teknik som
möjliggör kartläggning
av avfalls- och
materialflöden.
27
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Handlingsplaner
Handlingsplaner
I avfallsplanen finns tre övergripande målområden med tillhörande mål
som ska gälla fram till 2030. Utvecklingsarbetet som behöver genomföras
fram till 2030 är mycket omfattande och arbetet kommer att kräva enga-
gemang från hela kommunorganisationen. För att hålla den processen
levande kommer handlingsplaner med aktiviteter tas fram med högst tre
års mellanrum. Vägen framåt är en lärande process och vi vet inte idag
vilka åtgärder som är mest relevanta under kommande planperioder
fram till 2030. Det här upplägget för avfallsplanen ger oss möjligheter att
göra rätt prioriteringar för stunden.
Handlingsplanerna ska utgå ifrån de tre målområdena och de ska inne-
hålla beskrivningar av aktiviteter inklusive ansvarig organisation, tidplan,
typ av finansiering, förväntat resultat samt metod för uppföljning. Arbetet
med handlingsplanerna leds av en koncernövergripande arbetsgrupp
med fast representation från kommunstyrelsen kontor, samhällsbygg-
nadskontoret, miljökontoret och Telge Återvinning. Samhällsbyggnads-
kontoret är sammankallande för arbetsgruppen och gruppen ska sträva
efter att få en bred förankring av nya handlingsplaner med tillhörande
aktiviteter. Förslag till nya handlingsplaner ska tas fram i samband med
arbetet med mål och budget. Nya handlingsplaner antas av kommun-
fullmäktige.
Aktiviteter som lyfts in i handlingsplaner ska prioriterats
utifrån följande perspektiv;
Är strategiskt viktiga för Södertälje
Är av övergripande karaktär
Har någon typ av komplexitet som gör att aktiviteten risker att utebli
om den inte lyfts in i planen, till exempel betydande samverkan eller
otydligt ansvar
Inte hanteras i något annat styrdokument
Utöver aktiviteter i handlingsplanerna så har alla nämnder och bolag ett
eget ansvar att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för sin egen verk-
samhet. En annan viktig del är verksamhetsutveckling och arbetet med
ständiga förbättringar. Även om stora och strukturella aktiviteter som lyfts
fram i handlingsplanerna är viktiga så är alla små förbättringar som görs i
den dagliga verksamheten grundläggande att genomföra.
Mål och budget
2020–2022
Beslutad av kommunfullmäktige
den 25 november 2019
Förslag till nya
handlingsplaner ska tas
fram i samband med
arbetet med mål och
budget.
28
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Kommunikation
Kommunikation
Kommunikation kan vara ett effektivt styrmedel, framförallt som stöd
till andra aktiviteter. För avfallsplanens genomförande är det viktigt att
kommunikation integreras i alla aktiviteter. Ibland kan det vara små
insatser medan andra aktiviteter kommer att kräva omfattande
kommunikationsinsatser.
Ett effektivt kommunikationsarbete kräver tydliga målgrupper. Det kan
finnas olika målgrupper för olika aktiviteter men på ett övergripande plan
finns det tre centrala målgrupper som är prioriterade. Södertäljes med-
borgare är kommunens främsta målgrupp. De måste ges tillgång till in-
formation som är relevant, tydlig och korrekt. Vår kommunikation behöver
också bjuda in till diskussion och möjligheter att påverka. Kommun-
koncernens medarbetare ska vara dragloket i genomförande av planen
och de behöver inte bara känna till innehållet i planen utan de behöver
också viljan och kunskapen att genomföra planen. Barn och ungdomar är
prioriterade målgrupper för Södertälje kommun. Det är viktigt att barn och
ungdomar engageras i genomförande av avfallsplanen. Kan vi nå ut till
alla barn och ungdomar så kan vi på sikt ha nåt ut till alla invånare som
bor kvar i kommunen från att de var barn.
Principer för kommunikation
Där kommunen har ett tydligt informationsansvar, från till exempel
avfallsföreskrifter, ska det följas upp hur vi lever upp till det ansvaret
Vi ska sträva efter att lyfta miljömässigt perspektiv, sociala perspektiv
och ekonomiskt perspektiv i vår kommunikation
Vi ska sträva efter att utveckla kommunikation som involverar
mottagaren
Vi ska sträva efter att kommunicera på mottagarens villkor
Kommuni-
kation
på mot-
tagarens
villkor
Fler gör
rätt
Norm
Renare/
finare
områden
Mindre
skade-
görelse
Minskad
brottslighet
Större tillit
En tydlig och enhetlig kommunikation är inkluderande
Foto: Pontus Orre
29
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Uppföljning
Uppföljning
Avfallsplanen sträcker sig till 2030 och handlingsplanerna med aktiviteter
uppdateras med högst tre års mellanrum. Avfallsplanen följs upp årligen
av tekniska nämnden och dess aktualitet prövas vart fjärde år av kom-
munfullmäktige. I den årliga uppföljningen ska det finnas en övergripande
analys och diskussion kring målområde 1–3 samt hur kommunen arbetar
med strategier och prioriterade resursflöden. Utöver det ska aktiviteter i
handlingsplaner följas upp och redovisas både kvalitativt och kvantita-
tivt där det går. Den kvalitativa uppföljningen ska ge en fördjupad bild av
målområdet och dess utmaningar. Centrala frågor som bör beskrivas är
om det finns ett långsiktigt och strukturerat arbete, hur samverkan ser ut,
samt om åtgärder är i proportion mot övergripande mål. Uppföljningen
kan efterhand kompletteras med flera nyckeltal när relevanta och
kvalitativa data finns att tillgå.
Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för samordning av uppföljningen
till ansvarig nämnd (Tekniska nämnden 2020). Uppföljningen ska vara
genomförd under kvartal 1 varje år, för att kunna samordnas med mål-
och budgetprocessen och framtagande av nya handlingsplaner.
HANDLINGS-
PLANER
UPPFÖLJNING
AVFALLSPLAN
2030
30
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Uppföljning
Hållbara städer och samhällen
Mål
En hållbar resurshantering ska prioriteras på ett tidigt stadium i alla delar
av samhällsplaneringen.
Uppföljning
Uppföljning av målområdet sker genom en kvalitativ uppföljning då bra
nyckeltal saknas på övergripande nivå. I uppföljningen bör det beskrivas
hur vi arbetar med prioriterade resursflöden och utpekade strategier.
I framtagande av nästa översiktsplan ska det följas upp hur avfallsplanen
integreras i översiktsplanen.
Hållbar konsumtion och produktion
Mål
Avfall och nedskräpning ska förebyggas och minska markant till 2030.
Nyckeltal 1: Kommunalt avfall från hushåll/invånare fördelat på de frak-
tioner där det finns relevanta och kvalitativa data.
Nyckeltal 2: Antal skräp/10m2 i Södertälje centrum.
Foto: Södertälje Kommun
HÅLLBAR
KONSUMTION OCH
PRODUKTION
HÅLLBARA STÄDER
OCH SAMHÄLLEN
Att förändra våra konsumtionsmönster och hur vi producerar våra produkter är en nyckelfråga för hållbar samhällsutveckling.
31
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Uppföljning
Bekämpa klimatförändringar
I den årliga uppföljningen ska ett klimatbokslut redovisas. Syftet med
ett klimatbokslut är att det ska utgöra underlag till uppföljning av kom-
munens övergripande mål om minskad klimatpåverkan. Klimatbokslutet
utgör även ett viktigt stöd vidutvärdering av mål och åtgärder utifrån vilka
utsläppseffekter de kan ha samt vilka konsekvenser de har från ett
systemperspektiv. Idag saknas klara riktlinjer för hur avfallssektorn bör
definiera systemgränser för ett klimatbokslutet. Att definiera system-
gränser kommer att bli ett första steg i utvecklingsarbetet för ett
klimatbokslut.
Det finns en praktisk sida där vi vill eftersträva enkelhet så att arbetet blir
genomförbart, men det finns också en andra sida där vi vill fånga upp de
systemeffekter som uppstår på grund av de val vi gör i arbetet med av-
fallsplanen. Klimatbokslutet bör därför utgå från ett konsekvensperspektiv,
där vi får en förståelse för vilka konsekvenser olika aktiviteter i avfalls-
sektorn ger upphov till. Bokför vi bara avfallssektorns utsläpp utifrån till-
förda utsläpp i Södertälje så missar vi konsekvenser som sker utanför vårt
geografiska område. Exempelvis, ökad återvinning av plastförpackningar
ger minskad mängd plast i restavfallet vilket bidrar till minskade utsläpp
av växthusgaser på grund av att vi materialåtervinner plasten istället för
att energiåtervinna den. Med en bokföringsprincip redovisas dessa ut-
släppsminskningar i Linköping där våra hushållssopor lämnas för energi-
återvinning idag (2020), vilket visar att klimateffekter inte alltid sker inom
kommunens gränser.
Vi har valt att börja följa upp målområdet med nyckeltal där det finns
relativt bra data från insamling och återvinning. Flera nyckeltal kommer
inkluderas i klimatbokslutet om de bedöms vara relevanta. Klimatbokslut
ska integreras och samordnas med uppföljningen av miljö- och klimat-
programmet.
Mål
Klimatpåverkan från avfall och konsumtion av resurser ska minska
markant till 2030.
Nyckeltal 1: Utsläpp av växthusgaser (CO2e) från restavfall/invånare.
Nyckeltal 2: Reducering av utsläpp av växthusgaser (CO2e) från materia-
låtervinning/invånare.
(Fraktionstyper som ingår i nyckeltal 2: Glasförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, pappers-
förpackningar, tidningar och matavfall till biogasproduktion)
BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
32
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Ordlista
Ordlista
Agenda 2030 och de globala målen:
Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar
utveckling syftar till att utrota fattigdom och
hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna
för alla.
Avfall:
Varje föremål eller ämne som innehavaren
gör sig av med, avser att göra sig av med
eller är skyldig att göra sig av med
(miljöbalken 15 kap).
Avfallsföreskrifter:
Kommunens regelverk för avfallshantering.
Avfallstaxa:
Avgift som kommunen tar ut för att finansiera
hantering av det avfall som kommunen
ansvarar för enligt miljöbalken.
Avfallstrappan (avfallshierarkin):
Prioriteringsordning som visar i vilken ordning
olika behandlingsmetoder för avfall bör an-
vändas för att minimera miljöpåverkan. Avfalls-
hierarkin regleras i ramdirektivet om avfall och
är implementerad i svensk lagstiftning genom
olika bestämmelser i miljölagstiftningen.
Biokolanläggning:
En ny anläggning för tillverkning av biokol. Bio-
kol framställs genom upphettning av biomassa
i en syrefattig miljö och slutprodukten kan an-
vändas för jordförbättring. Biokol binder också
koldioxid och minskar mängden i atmosfären.
Cirkulär ekonomi:
I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i
samhällets kretslopp istället för att bli avfall.
CRM 27:
EU har tagit fram en lista med 27 material som
bedöms som kritiska för välfärden i Europa. Två
kriterier används för att välja ut materialen:
ekonomisk betydelse och tillgång.
Deponi:
Upplagsplats för avfall (se 5 § avfallsför-
ordningen).
Ekologiskt fotavtryck:
Är ett mått på mängden resurser som en
enhet (människa, företag, kommun) förbrukar.
Begreppet beskriver hur stor ekologisk yta som
krävs för att producera och hantera avfall och
utsläpp i miljön.
Energiåtervinning:
Tillvaratagande av el/värme som alstras i en
anläggning för avfallsförbränning eller av gas
från organiska ämnen, till exempel i en
rötningsanläggning eller på en deponi
Farligt avfall:
Avfall som har egenskaper som kan vara
skadliga för människor eller miljön. Exempel
på farliga egenskaper är: giftigt, cancerfram-
kallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt,
smittförande eller brandfarligt.
Förebygga avfall:
Åtgärder som vidtas innan ett material eller en
produkt blivit avfall.
Grovavfall:
Avfall från hushåll som är så tungt eller
skrymmande eller har andra egenskaper som
gör att det inte är lämpligt att samla in i säck
eller kärl.
Industriell/cirkulär symbios:
Är ett sätt att samverka där företag i innovativa
samarbeten hittar möjligheter att använda
avfall från en bransch som råmaterial i en
annan bransch.
Jungfruligt material/råvara:
Ett jungfruligt material är ett material som
aldrig tidigare har använts, utvecklats eller
bearbetats.
Kolsänka:
Är en kolreservoar som binder och minskar
växthusgaser i atmosfären.
Kommunkoncern:
Alla kommunala kontor samt alla kommunalt
ägda bolag.
Källsortering:
Sortering eller separering av avfall på samma
plats där avfallet uppkommit, till exempel i
hushållet.
33
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Ordlista
Matavfall:
Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll,
restauranger, storkök, butiker och livsmedels-
industrin). Omfattar såväl ätbar mat (se mat-
svinn) som icke ätbart, exempelvis ben, kärnor
och skal.
Materialåtervinning:
En avfallshantering som innebär att avfallet
kommer till nytta som ersättning för annat
material eller förbereds för att komma till
sådan nytta.
Matsvinn:
Onödigt matavfall som egentligen skulle
kunnat konsumerats.
Mål och budget:
Är kommunens viktigaste styrdokument.
Där fastställs kommunens övergripande mål,
skattesats, olika taxor och avgifter samt hur
kommunens resurser ska fördelas.
Nedströmsarbete:
Innebär åtgärder som genomförs när en
produkt redan blivit avfall. Det kan vara
aktiviteter som påverkar insamlings- och
behandlingsmetoder.
Nettoutsläpp av växthusgaser:
Det betyder att utsläpp kopplade till avgränsat
område (Södertälje) kompenseras med in-
satser för att motverka eller binda utsläpp i
motsvarande mängd.
Producentansvar:
Skyldighet för producenter att se till att avfall
samlas in, transporteras bort, återvinns, åter-
används eller bortskaffas på ett sätt som kan
krävas för en miljö- och hälsomässigt god-
tagbar avfallshantering.
Renhållningsordning:
Kommunens avfallsplan och avfallsföreskrifter
utgör tillsammans kommunens renhållnings-
ordning.
Restavfall:
Den vanliga soppåsen där hushållen
lägger det avfall som blir kvar när matavfall,
förpackningar, tidningar och farligt avfall
sorterats ut.
Resurseffektivitet:
Handlar om att utnyttja resurser så väl som
möjligt över hela deras livslängd. Det kräver att
vi använder dessa resurser på ett hållbart sätt,
inom planetens långsiktiga gränser.
Resurser:
Är alla resurser som tillförs vår ekonomi -
metaller, mineraler, bränslen, fisk, timmer,
vatten, jord, ren luft etcetera.
Social konsekvensanalys:
En metod att lyfta och synliggöra sociala
frågor. I avfallsplanen har vi tittat på de sociala
dimensionerna kopplat till avfalls- och resurs-
hantering.
Uppströmsarbete:
Innebär åtgärder för att motverka avfall och
miljöföroreningar redan vid källan så att dessa
aldrig uppstår. Det kan vara aktiviteter som
påverkar produktion eller användning av en
produkt.
Växthusgaser:
Är naturliga och konstgjorda gaser som utgör
grunden till växthuseffekten.
Återanvändning:
En åtgärd som innebär att en produkt eller
komponent som inte är avfall används igen
för att fylla samma funktion som den ursprung-
ligen var avsedd för.
Återvinning:
Avfallshantering som innebär att avfallet
kommer till nytta som ersättning för annat
material. Hit räknas materialåtervinning, det
vill säga att avfallsmaterial upparbetas till nya
produkter eller material. Till återvinning räknas
även biologisk behandling av matavfall och
annat biologiskt avfall genom kompostering
eller rötning om näringsämnen återförs i
kretslopp.
Återvinningscentral:
Större bemannad insamlingsplats för
framförallt hushållens grovavfall, farliga avfall
och trädgårdsavfall. I Södertälje finns Returen
och Tveta.
Återvinningstation:
Obemannad insamlingsplats för förpackningar
och tidningar.
34
Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Bilagor
Bilagor
Till avfallsplanen finns 11 bilagor som ger bakgrundsinformation men även
blickar framåt. Avfallsplanen och bilagorna finns på www.sodertalje.se
Bilaga 1 – Nulägesbeskrivning
Bilaga 2 – Avfallsprognos 2030 och fysisk planering
Bilaga 3 – Avfallsanläggningar
Bilaga 4 – Nedlagda deponier
Bilaga 5 – Lagstiftning, mål och åtaganden
Bilaga 6 – Miljöbedömning
Bilaga 7 – Klimatanalys
Bilaga 8 – Social konsekvensanalys
Bilaga 9 – Uppföljning av avfallsplan 2015–2020
Bilaga 10 – Handlingsplan 2021–2023
Bilaga 11 – Samrådsredogörelse
Foto: Pontus Orre
En hållbar resurshantering ska
prioriteras på ett tidigt stadium i
alla delar av samhällsplaneringen.
Samhällsbyggnadskontoret
Besök: Stadshuset, Nyköpingsvägen 26, Södertälje
Tel: 08-523 010 00 (Kontaktcenter)
E-post: info@sodertalje.se
www.sodertalje.se