Avfallsplan

2030

Från avfallshantering till resurshantering

Södertälje kommun

Remissversion

Beslut av: Tekniska nämnden

Datum: 2020-04-16

Remisstid: 25 maj–6 nov

Avfallsplanen gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag

Läsanvisningar

Agenda 2030

Här beskrivs koppling till de globala målen och

vikten av att inkludera sociala, ekonomiska och

miljömässiga perspektiv vid genomförande av

planen.

Målområden

Avfallsplanens tre målområden och över-

gripande mål presenteras.

Prioriterade resursflöden

I avfallsplanen lyfter vi fram prioriterade resurs-

flöden som samhället behöver fokusera extra

på. Avsnittet ska fungera som stöd i arbetet

med att prioritera åtgärder.

Strategier

I kapitlet beskrivs de strategier och styrmedel

som används för att nå målen i avfallsplanen.

Handlingsplaner

Avfallsplanen är ett övergripande styrdokument.

Detaljerade åtgärder lyfts in i handlingsplaner

som beslutas av kommunfullmäktige och

uppdateras minst vart tredje år. Kapitlet ger

en beskrivning av processen med att ta fram

handlingsplaner.

Kommunikation

För avfallsplanens genomförande är det viktigt

att kommunikation och informationsinsatser

integreras i alla aktiviteter. Hur det arbetet ska

ske beskrivs i detta avsnitt.

Uppföljning

Avfallsplanen sträcker sig till 2030 och ska följas

upp varje år. Här beskrivs hur uppföljningen ska

genomföras.

Ordlista

Ordlistan kan du med fördel börja att titta

igenom. Den förtydligar olika begrepp som

används i avfallsplanen.

Bilagor

Avfallsplanen inkluderar 11 bilagor som är

fördjupningsmaterial. Alla delar kan

läsas separat.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Läsanvisningar

Innehållsförteckning

Läsanvisningar 2

Förord till remissversionen 5

Från avfallshantering till resurshantering 6

Agenda 2030 8

Miljömässiga perspektiv 10

Ekonomiska perspektiv 11

Sociala perspektiv 12

Målområde 1 - Hållbara städer och samhällen 15

Målområde 2 - Hållbar konsumtion och produktion 17

Målområde 3 - Bekämpa klimatförändringarna 19

Prioriterade resursflöden 20

Styrmedel och strategier 24

Handlingsplaner 27

Kommunikation 28

Uppföljning 29

Ordlista 32

Bilagor 34

Bilaga 1 – Nulägesbeskrivning

Bilaga 2 – Avfallsprognos 2030 och fysisk planering

Bilaga 3 – Avfallsanläggningar

Bilaga 4 – Nedlagda deponier

Bilaga 5 – Lagstiftning, mål och åtaganden

Bilaga 6 – Miljöbedömning

Bilaga 7 – Klimatanalys

Bilaga 8 – Social konsekvensanalys

Bilaga 9 – Uppföljning av avfallsplan 2015–2020

Bilaga 10 – Handlingsplan 2021–2023

Bilaga 11 – Samrådsredogörelse

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Läsanvisningar

Foto: Fredrik Persson

Omställningen till ett cirkulärt

och hållbart samhälle kräver

ny kunskap

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Förord till remissversionen

Förord till

remissversionen

Avfallsplanen är ett övergripande styrdokument och ska ligga till grund

för ett aktivt åtgärdsarbete som ska inkluderas i hela kommunkoncernens

arbete med att utveckla Södertälje. Ambitionen är att planen ska stimu-

lera till hållbar resurshantering, begränsade utsläpp av växthusgaser och

integrera ett inkluderande förhållningsätt. Hela Södertälje behöver vara en

del i det omställningsarbete som ligger framför oss.

Planens utgångspunkt är att uppfylla avfallslagstiftningen men flera

andra aspekter har haft betydelse vid utformning av planen. Det har

funnits en ambition att närma sig andra övergripande processer och

styrdokument i kommunen. Dels har det varit viktigt att samordna med

befintligt Miljö- och klimatprogram och de mål som kommunen redan

beslutat om. Dels har det varit en ambition att knyta arbetet närmare

mål- och budgetprocessen för att säkerställa att planens mål uppnås.

Utvärdering av tidigare avfallsplan och erfarenheter av att jobba med den

mellan 2015 och 2020 har också påverkat utformningen av strukturen i

det nya förslaget till avfallsplan. Målet har varit att ta fram en avfallsplan

som bjuder in till aktivt deltagande och håller utvecklingsprocessen igång.

Det har vi försökt uppnå genom att begränsa planen till tre målområden.

Handlingsplan med åtgärder finns i bilagor som uppdateras minst vart

tredje år. Handlingsplanerna ska beslutas av kommunfullmäktige.

Avfallsplanen har tagits fram under 2019–2020 av en arbetsgrupp med

deltagare från kommunstyrelsens kontor, samhällsbyggnadskontoret,

miljökontoret och Telge Återvinning. I arbetet har workshops, föreläsningar

och arbetsmöten sammanfört många olika perspektiv och idéer. Resulta-

tet är en avfallsplan som vi hoppas utmanar oss själva och förmår oss att

titta upp och fokusera på det viktiga arbetet som ligger framför oss.

Det här är en remissversion och vi hoppas att du som läser det här har tid

att lämna konstruktiva synpunkter som för arbetet framåt.

Södertälje april 2020

Tomas Thernström

Avfallsstrateg

Samhällsbyggnadskontoret

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Från avfallshantering till resurshantering

Från avfallshantering till

resurshantering

I Södertäljes avfallsplan 2015–2020 låg tyngdpunkten på avfall från

hushåll. Restavfallet ska minska, matsvinnet ska minska och material-

återvinningen ska öka. Dessa frågor är fortfarande viktiga men avfallsplan

2030 tar sin utgångspunkt i att samhället behöver göra en positionsför-

flyttning vilket framgår av underrubriken ”från avfallshantering till resurs-

hantering”. Den ökade konsumtionen av resurser, både lokalt och globalt,

är idag ohållbar och många ekosystem är under mycket hög belastning.

Om all befolkning på jorden konsumerade som vi svenskar så skulle det

krävas naturresurser från fyra jordklot. Miljöbelastningen från en produkt

är ofta störst vid produktion och utvinning av jungfruliga råvaror. Att

undvika konsumtion och att avfall uppstår från första början är därför

det bästa alternativet för miljön och klimatet.

Invånarna och företagen i Södertälje kommun är och har under en längre

tid varit mycket duktiga på återvinning men det räcker inte. Vi måste flytta

fram positionerna och lyfta blicken i avfallstrappan. Att förebygga avfall är

något vi gör innan en produkt blivit avfall. Återvinning är inte förebyggan-

de då resursen redan blivit en del i avfallsströmmarna. Förebygga avfall

handlar om att planera inköp, logistik, lagring och användning av resurser

på ett sätt så att onödigt avfall inte uppstår. Södertälje kommun har stor

rådighet att förebygga avfall som uppkommer i den egen verksamheten

genom att förbättra processer och utveckla nya verktyg och aktivt på-

FÖREBYGGA/

MINIMERA ÅTERANVÄNDA ÅTERVINNA

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Från avfallshantering till resurshantering

verka konsumtion och produktion i samhället. En omställning är viktig

och vi lyfter fram hållbar konsumtion och produktion som ett av tre

målområden i den nya avfallsplanen.

Vår generations största utmaning är att stabilisera halten av växthus-

gaser på en nivå som inte äventyrar framtida generationers möjligheter

till en hållbar utveckling. Kommunens övergripande mål är att inga

nettoutsläpp av växthusgaser ska ske efter 2030. Avfallssektorn har en

mycket viktig roll att fylla här och ett trendskifte behöver ske inom de

närmsta åren. Därför har vi lyft in bekämpa klimatpåverkan som ett

eget målområde i den nya avfallsplanen.

Södertälje växer, både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxt är på

många sätt positiv för samhället men tillväxtens utmaningar och gränser

är verkliga även om de inte alltid är synliga för oss. Södertälje är Sveriges

fjortonde största stad och fram till 2036 är målet att bygga 20 000 nya

bostäder med tillhörande infrastruktur. Världens städer konsumerar den

absoluta majoriteten av jordens resurser och står även för den största

delen av samhällets klimatpåverkan. Det betyder att också lösningarna

måste finnas i städerna. Vårt tredje målområde i avfallsplanen är

hållbara städer och samhällen. En hållbar resurshantering ska

prioriteras på ett tidigt stadium i alla delar av samhällsplaneringen.

I avfallsplanen lyfter vi även fram social hållbarhet som ett prioriterat

område. Begreppet social hållbarhet är omfattande och istället för att

formulera det som ett eget målområde vill vi utveckla sociala värden när

vi jobbar inom alla målområdena. Att människor känner sig inkluderade

och har tillit till varandra och till samhällsinstitutioner är avgörande för att

avfallsplanen ska gå att förverkliga.

Avfallstrappan. Grunden för den svenska lagstiftningen om avfall är EU:s

avfallsdirektiv. I det anges att avfallspolitiken bör ha som mål att minska

resursanvändningen och främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin,

vilken även kallas för avfallstrappan. Generellt gäller att resurshushållningen

ökar ju högre upp i trappan man går. Avfall ska i första hand minimeras, i

andra hand återanvändas, i tredje hand återvinnas, i fjärde hand energi-

utvinnas och som sista alternativ deponeras.

Syfte

Avfallsplanens

syfte är att bidra

till;

• hållbar resurs-

hantering i

samhället

• att avfallets på-

verkan på och

risker för hälsa,

miljö och klimat

minimeras

• att främja social

hållbarhet.

ENERGIUTVINNA DEPONERA NEDSKRÄPNING

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030

Agenda 2030

Södertälje kommuns hållbarhetsarbete utgår från Agenda 2030, som

är en färdplan mot en hållbar värld, med 17 mål för hållbar utveckling.

Agenda 2030 syftar till att minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter

och att vända klimatkrisen under det kommande decenniet. Målen är

globala men bygger på att de implementeras på lokal nivå för att skapa

en hållbar värld för alla. Södertälje har ett ansvar att inom sitt påverkans-

område se till att målen förverkligas. Arbetet med Agenda 2030 ska

genomsyra alla kommunens verksamheter.

I avfallsplanen har vi valt att utgå från tre globala mål som har stark

koppling till hållbar avfalls- och resurshantering. Vi har valt att stanna vid

tre målområden även om vi kan se direkta kopplingar till många av de

andra målen. I arbetet med att ta fram avfallsplanen genomfördes en

social konsekvensanalys (SKA) för att stärka det sociala perspektivet i

arbetet. Arbetet resulterade i att se det sociala perspektivet som ett

prioriterat område som ska genomsyra alla tre målområdena.

11. Hållbara städer och

samhällen

12. Hållbar konsumtion

och produktion

13. Bekämpa klimat-

förändringarna

HÅLLBARA STÄDER

OCH SAMHÄLLEN

HÅLLBAR

KONSUMTION OCH

PRODUKTION

BEKÄMPA KLIMAT-

FÖRÄNDRINGARNA

Utan en hållbar avfalls- och resurshantering så kan vi inte bygga ett håll-

bart samhälle. Det är ingen överdrift, snarare en verklighet som vi måste

förhålla oss till. Den linjära samhällsmodellen, där vi utvinner naturresurser

och energi, tillverkar och säljer produkter, konsumerar och slänger dem

som avfall är inte hållbar i en värld med över sju miljarder människor som

vill leva det goda livet. För att förverkliga Agenda 2030 är det centralt att

ha ett cirkulärt samhälle där vi minimerar utvinningen av jungfruliga och

icke förnybara resurser. Vi behöver också bygga kretslopp där tekniska

material återvinns och återanvänds och där biologiska resurser återförs

till det biologiska kretsloppet.

Det är viktigt att vi vid genomförandet av alla delar av avfallsplanen

beaktar miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Ett sätt att för-

hålla sig till de olika perspektiven är att se den miljömässiga hållbarheten

som basen, de planetära gränserna som vi behöver förstå och respektera.

Ovanför kommer de sociala och ekonomiska dimensionerna där varje

samhälle, stad eller kvarter har sociala strukturer som är unika och både

sätter ramar och binder samman de olika delarna.

Avfallsplanen

utgår från tre

globala mål som

har stark koppling

till hållbar avfalls-

och resurshantering.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030

Illustrationen kommer från Stockholm Resilience Centre.

BEKÄMPA KLIMAT-

FÖRÄNDRINGARNA

HÅLLBARA STÄDER

OCH SAMHÄLLEN

HÅLLBAR

KONSUMTION OCH

PRODUKTION

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030

Miljömässiga perspektiv

Miljömässig hållbarhet inrymmer många områden som var för sig är

viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Ett integrerat miljö- och klimat-

perspektiv är viktigt i arbetet med avfallsplanen. Målkonflikter som kan

uppstå ska identifieras och kommuniceras, och förslag på hur de kan

hanteras på bästa sätt ska lyftas fram. En del frågor hanteras bäst ute i

verksamheterna med andra frågor behöver hanteras gemensamt på en

central nivå.

Avfallsplanens syfte är bland annat att bidra till att avfallets påverkan på

och risker för hälsa, miljö och klimat minimeras. Avfallssektorn har länge

arbetet med att minska spridningen av farliga ämnen och energiåter-

vinning genom förbränning av avfall är ett sätt att fasa ut material som

inte bör vara kvar i samhället. För att minska spridning av farliga ämnen

och mikroplaster har kommunen sedan 2019 en kemikalieplan som är

sammankopplad med kommunens miljö- och klimatprogram.

Kommunens övergripande mål inom klimatområdet är att det inte sker

några nettoutsläpp av växthusgaser 2030. Det är en av kommunens

största utmaningar och för att nå målet krävs en kraftsamling från hela

samhället. Avfallssektorn har en mycket viktig roll att fylla, dels i hur vi

behandlar det avfall som uppstår, dels hur vi förebygger avfall. Störst

klimatnytta nås genom att förebygga avfall genom minskad konsumtion.

Materialåtervinning kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.

Utsläppen minskar eftersom de återvunna materialen ersätter jungfrulig

råvara vid produktion. Analyser av vad som finns i påsarna för matavfall

och restavfall visar att det finns bra potential att reducera klimatpåverkan

från avfall från hushåll bara genom att avfallet sorteras rätt. 2018 skickade

Södertälje cirka 14 000 ton restavfall till förbränning men cirka två tredje-

delar av detta material borde ha sorterats ut till materialåtervinning. Det

rör sig framförallt om matavfall som skulle ha lagts i separat påse och

om förpackningar som borde ha lämnats för materialåtervinning.

Rättsorterade avfallsfraktioner från hushållen kan ge minskade utsläpp

som motsvarar cirka 1 % av Södertäljes totala klimatpåverkan.

Utöver att det finns direkta miljö- och klimatnyttor så finns det en

pedagogisk vinning i att öka kunskapen och förståelsen för hur vår

konsumtion och avfallshantering påverkar miljö och klimat.

”Ett integrerat miljö- och klimatperspektiv är

viktigt i arbetet med avfallsplanen.”

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030

Ekonomiska perspektiv

Södertälje befinner sig i en stark expansionsfas och närmar sig 100 000

invånare. Från kommunens perspektiv handlar ekonomisk hållbarhet

om två faktorer; dels att kunna finansiera en bra välfärd som uppfyller

kommuninvånarnas behov över tid utan att överträda vare sig sociala

eller ekologiska ramar, dels hushålla med resurser. Det har länge funnits

regler för kommuner gällande god ekonomisk hushållning vilket i huvud-

sak syftar till att varje generation ska bära sina ekonomiska kostnader.

Ett perspektiv som behöver inkluderas och ta mera plats i diskussionerna

är hur varje generation ska bära sina kostnader för förbrukning av

naturresurser.

Mål och budget är kommunens viktigaste styrdokument. Det innehåller

inriktningsmål, uppdrag, politisk plattform och budget för hela organi-

sationen. I Mål och budget beskrivs hur kommunen använder sina eko-

nomiska resurser och vad nämnderna och bolagen ska arbeta med.

Avfallsplanen kan bidra till att utveckla en resurseffektiv organisation i en

vidare bemärkelse om den integreras starkare med mål- och budget-

processen. Många kommuner använder just namnet mål och resursplan

som namn för det vi i Södertälje kallar Mål och budget.

Ambitionen med denna avfallsplan att flytta fokus från avfallshantering till

resurshantering, vilket kommer bidra till god ekonomisk hushållning.

Många av åtgärdsaktiviteterna i handlingsplanen för 2021–2023 kan

generera stora kostnadsbesparingar för kommunkoncernen men också

för samhället i stort. Ett reellt hinder för genomförande är emellertid att

kostnadsbesparingar och finansiering av åtgärdsaktiviteter inte alltid på-

verkar samma budget. Insatser för att utveckla insamlingen av grovavfall

från hushållen bekostas av avfallstaxan medan fördelar från minskade

kostnader för renhållning av illegalt tippat grovavfall från hushåll gynnar

drabbade markägare i första hand. Det kräver en tydlighet kring finansie-

ringsalternativ och hur åtgärdsaktiviteter ska finansieras annars finns en

risk att målen i avfallsplanen inte uppnås. Både bolag och nämnder kan

ha svårt att hitta finansiering inom sin ordinarie budget och det kan vara

motiverat att titta på centrala investeringsmedel som kan stimulera bolag

och nämnder att prioritera dessa aktiviteter.

”Ambitionen med denna avfallsplan att flytta

fokus från avfallshantering till resurshantering,

vilket kommer bidra till god ekonomisk hushållning.”

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Agenda 2030

Sociala perspektiv

I samhället märks en utveckling mot större klyftor inom och mellan kom-

muner. Tydligt märks det mellan tre grupper; de som har mer eller mindre

tid, de som har mer eller mindre pengar och de som har mer eller mindre

kunskap om samhällets funktioner. Känslan av delaktighet och trygg-

het i samhället kan skilja sig stort mellan dessa grupper och förtroendet

för kommunen och samhällsinstitutioner hänger ihop med dessa ökade

klyftor. Inom avfallsbranschen blir detta tydligt då förtroende för insam-

lingssystemen och kommunen som myndighet starkt hänger ihop med

hur mycket en person väljer att källsortera och engagera sig i frågor som

berör avfallshantering.

Vad betyder det att avfallshanteringen ska främja social hållbarhet? En

avfallshantering i världsklass kan inte bryta alla nyanser av ojämlikheter

som finns i samhället, eller för den delen förhindra utanförskap och segre-

gation. Men med god planering av insamlingssystem och kommunikation

kring avfall och återvinning kan vi ta tillvara det spelrum som bjuds för att

främja att människor känner sig inkluderade, har tillit till vår avfallshante-

ring och samhället i stort. I ett socialt hållbart samhälle känner människor

tillit och förtroende för varandra. Avfallsdumpning och nedskräpning

kan ses som ett samhällsmisslyckande som delar samhällen i vi och dom

– där det är dom andra som skräpar ned. Därför är det viktigt att arbeta

med dessa frågor och inkludera de sociala konsekvenserna i problem-

bilden och lösningarna.

När vi lyfter fram social hållbarhet som ett prioriterat område innebär det

att vi vill utveckla sociala värden samtidigt när vi utvecklar exempelvis

insamlingen av avfall. En kvartersnära eller mobil återvinningscentral är

naturlig att betrakta som en insamlingsplats för avfall. Men rätt utformad

så blir den också en mötesplats mellan människor i ett område eller

mellan utförare och kund. Att prioritera social hållbarhet öppnar upp för

nya perspektiv och frågeställningar när vi utvecklar avfallsverksamheten.

Är det till exempel en renhållningsarbetare eller en kommunikatör vi ska

prioritera till den verksamheten?

”Men med god planering av insamlingssystem och kommunikation

kring avfall och återvinning kan vi ta tillvara det spelrum som bjuds

för att främja att människor känner sig inkluderade, har tillit till vår

avfallshantering och samhället i stort. .”

Illustrationen kommer från CONCORD Sverige.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Målområde 1 - Hållbara städer och samhällen

Målområde 1 - Hållbara

städer och samhällen

Mål

En hållbar resurshantering ska prioriteras på ett tidigt stadium i alla delar

av samhällsplaneringen.

Prioriteringar och vägen framåt

En omställning till ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle kommer att

kräva både tekniska och sociala innovationer. Kunskapsnivån måste höjas

bland så väl individer som organisationer. För kommunkoncernens del är

det viktigt att höja kunskapsnivån bland alla medarbetare så väl som att

säkra tillgång till specialkompetens. Samhällsplanering är komplex och

det finns behov av att skapa tydliga ramar för arbetet. Frågor kring hållbar

resurshantering måste ta plats i centrala styrdokument. Tydliga ramar

kan synliggöra målkonflikter och underlätta prioriteringar och samverkan.

Kommunens översiktsplan behöver vara vägledande för effektiv mark-

användning. Samutnyttjande av mark och lokaler behöver utvecklas.

Dels för att mark är en begränsad resurs, dels för att minska resursan-

vändningen från byggnation och underhåll av vår bebyggelse. Vi har inte

råd att ha mark och lokaler som inte utnyttjas effektivt. Nya affärsmodeller

och samverkansformer kommer att efterfrågas. Det kommer att kräva

utvecklad samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv. Vi behöver ta

vara på synergier mellan digitalisering och cirkulär ekonomi.

Avgörande är att kommunen gör det lätt för invånare och företag att ta

hållbara beslut. Tillgången och tillgängligheten till infrastruktur för åter-

användning och återvinning måste utvecklas och prioriteras vid all typ

av samhällsplanering. Det kan till exempel vara en möjlighet att lämna

grovavfall där man bor utan att ha tillgång till bil. Där det finns regelverk

som begränsar eller hindrar omställningen till en cirkulär ekonomi behö-

ver kommunen bli mer aktiv i att synliggöra dessa utmaningar. Många

regelverk bestäms på nationell- eller EU-nivå. I de fallen är det nödvändigt

att kommunen lyfter frågor i samverkan med andra kommuner och

nationella organisationer så som Sveriges Kommuner och Regioner.

Kommunen behöver också bli bättre på att inkludera sociala perspektiv

stadsbyggnadsprocessen. Frågor som berör jämlikhet och tillgång till

resurser är centrala. För att nå långsiktig hållbarhet måste det finnas en

rättvis fördelning och tillgång till resurser.

HÅLLBARA STÄDER

OCH SAMHÄLLEN

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Målområde 2 - Hållbar konsumtion och produktion

Målområde 2 - Hållbar

konsumtion och

produktion

Mål

Avfall och nedskräpning ska förebyggas och minska markant till 2030.

Prioriteringar och vägen framåt

Att förändra våra konsumtionsmönster och hur vi producerar våra

produkter är en nyckelfråga för hållbar samhällsutveckling. Sambandet

mellan ekonomisk tillväxt och samhällets nyttjande av naturresurser och

ökade avfallsmängder måste brytas. Vi behöver inkludera ett livscykel-

perspektiv där konsumtion av varor från jungfruliga råvaror begränsas,

avfall förebyggs och material cirkulerar. Idag genererar en Södertäljebo

cirka 450 kg kommunalt avfall per år men samma konsumtion kräver

också över 100 ton naturresurser i produktionsledet.

En prioriterad åtgärd är att börja kartlägga hur olika resursflöden ser

ut i kommunen och vilka aktörer som har rådighet över att påverka de

flödena. Inom kommunkoncernen behöver alla nämnder och bolag

genomföra en kartläggning av sin konsumtion och identifiera betydande

resursflöden inklusive användningen av engångsprodukter. Där det är

motiverat behöver engångsprodukter fasas ut. Fördelarna kan vara

många. Minskat resursutnyttjande, minskade kostnader för inköp och

avfallshantering och erfarenheter visar att minskade avfallsmängder

även kan bidra till ökad kvalité i verksamheterna.

Kommunkoncernen behöver ta fram cirkulära inköp- och upphandlings-

kriterier. Utgångspunkten är att vi behöver styra inköp mot produkter som

är tillverkade av material som är biobaserat, återanvänt eller återvunnet.

Produkter vi köper in behöver vara enkla att reparera, möjliga att uppgra-

dera och återanvända för att förlänga dess livscykel. Genom att arbeta

aktivt med inköp och upphandling kan vi förebygga avfall i våra egna

verksamheter men som en stor inköpare kan vi även påverka producenter

direkt och indirekt genom att agera som ett föredöme för andra.

HÅLLBAR

KONSUMTION OCH

PRODUKTION

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Målområde 3 - Bekämpa klimatförändringarna

Målområde 3 - Bekämpa

klimatförändringarna

Mål

Klimatpåverkan från avfall och konsumtion av resurser ska minska

markant till 2030.

Prioriteringar och vägen framåt

Södertälje kommun har höga ambitioner att begränsa klimatpåverkan.

Det övergripande målet för kommunen är att inte ha några nettoutsläpp

av växthusgaser 2030. Avfallssektorns aktörer är viktiga i det omställ-

ningsarbete som måste genomföras och ambitionen är att avfallsplanen

ska vara ett centralt styrdokument i det arbetet. Alla utsläpp av växthus-

gaser inom kommunen kommer inte kunna förebyggas fram till 2030. För

att kunna nå målet om inga nettoutsläpp så behöver samhället där det

går, utveckla metoder för att binda växthusgaser. Avfallssektorn är en

av de sektorerna där det finns möjligheter att utveckla kolsänkor. Telge

Återvinning beslutade 2019 att investera i en biokolanläggning som har

kapacitet att förädla 6 000 ton biomassa per år till biokol vilket under

samma period kan binda 3523 ton CO2e. Flera sådana initiativ behöver

utvecklas.

För att minska klimatpåverkan från avfall markant till 2030 behöver

hushållen, företagen och övriga samhället involveras i genomförande av

avfallsplanen. Insamlingsmetoder för avfall behöver utvecklas så att hus-

hållen enklare kan lämna sitt avfall till återvinning och återanvändning.

Bättre sorterade, det vill säga renare avfallsfraktioner är också en förut-

sättning för att kunna materialåtervinna mera. Bättre insamlingsmetoder

kan bidra till renare avfallsfraktioner men det kommer också kräva ett

aktivt kommunikationsarbete mot hushåll och andra grupper.

Det finns ett starkt samband mellan konsumtion och utsläpp av växt-

husgaser. Södertälje kommun behöver agera föredöme och ta fram

klimatåtgärder som minskar konsumtionsbaserade utsläpp. Under

handlingsprogrammet för 2021–2023 behöver kommunkoncernen starta

upp åtgärdsaktiviteter som är kopplade till de prioriterade resursflöden

som lyfts fram i avfallsplanen. Där ingår bland annat att ta fram en färd-

plan för minskad användning av jungfruliga råvaror och fossilplast.

Samverkan mellan högskola, näringsliv och offentligsektor behöver vida-

reutvecklas. Vi behöver stimulera utvecklingen av industriella symbios-

processer där avfall från en verksamhet blir en resurs och råvara för en

annan bransch. Flera projekt är redan under genomförande inom jordbruk

och livsmedelsindustrin i Södertälje och vi behöver sprida kunskap och

goda exempel till andra branscher.

BEKÄMPA KLIMAT-

FÖRÄNDRINGARNA

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden

Prioriterade resursflöden

Södertälje behöver arbeta aktivt för att bli en resurseffektiv kommun

som begränsar sitt ekologiska fotavtryck. Resurseffektivitet kan ses som

överordnat cirkulation av resurser, även om både bidrar till samma mål.

Vi behöver producera och konsumera inom planetens gränser. Idag

konsumerar vi långt mer materiella resurser än jorden hinner ge tillbaka.

Med materiella resurser syftar vi på de resurser som vi konsumerar

inklusive bland annat metaller, mineraler, jord, biomassa, vatten, jord-

bruksprodukter, fisk, kött, med mera.

I avfallsplanen lyfter vi fram prioriterade resursflöden. De ska fungera

som stöd i arbetet med att prioritera åtgärder i arbetet med att förebygga

avfall men också där vi behöver lägga extra resurser för att utveckla

insamling och behandling av det avfall som uppstår. De prioriterade

flödena och har valts ut för att de antingen genererar stora mängder

avfall, tillgången till resursen är begränsad, eller för att konsumtionen har

en stor miljö- och hälsopåverkan räknat ifrån det att varan produceras till

att den blir avfall och behandlas.

För de prioriterade resursflödena behöver vi utveckla:

1. Strategier och handlingsplaner för att förebygga avfall inom

respektive flöde (uppströmsarbete). För kommunkoncernen behöver

åtgärdsaktiviteter tas fram av de nämnder och bolag som hanterar

och har rådighet över dessa resursflöden.

2. Strategier och handlingsplaner för insamling och behandling av avfall

inom respektive flöde (nedströmsarbete). Insamlingssystem behöver

ha kapacitet att hantera de volymer som uppstår samt säkerställa

att resurserna går till bästa möjliga behandlingsmetod i linje med

avfallshierarkin. Det behöver vara lätt för invånare och företag att

göra hållbara val i Södertälje.

UPPSTRÖMSARBETE

NEDSTRÖMSARBETE

FÖRÄDLING AV RÅMATERIAL UTVINNING AV RÅMATERIAL

TRANSPORTER

PRODUKTION

KONSUMTION/ANVÄNDNING AVFALLSHANTERINGUNDERHÅLL

Återanvändning/

återvinning

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden

Bygg- och rivningsavfall

Byggsektorn är den delen av samhället som genererar mest avfall efter

gruvsektorn. I EU:s avfallsdirektiv finns målet att 70 procent av det icke

farliga bygg- och rivningsavfallet ska förberedas för återanvändning eller

materialåtervinnas senast år 2020. Vi måste arbeta aktivt med att före-

bygga uppkomsten av avfall och inkludera frågorna redan i planerings-

stadiet. Gör vi rätt från början kan vi minimera byggavfallet under så väl

byggnation som förvaltning samt vid rivning. Vi behöver även utveckla

nya insamlingsmetoder för det bygg- och rivningsavfall som uppstår. Vi

behöver ställa högre krav på källsortering av byggavfall. Vid utformning

av nya insamlingssystem för bygg- och rivningsavfall bör det undersökas

om det kan finnas fördelar att behandla dem som två olika strömmar.

Rivningsavfall är generellt av sämre kvalité och kan även innehålla farliga

ämnen som vi inte vill ha kvar i samhället.

Mat och livsmedel

Idag räknar man med att en tredjedel av all mat som produceras i

världen slängs. Det är inte hållbart vare sig utifrån att produktion och

konsumtion av livsmedel har stor påverkan på miljön och klimatet eller

utifrån ett etiskt perspektiv, då hunger är en av de främsta dödsorsakerna

i världen. Att förebygga matavfall och matsvinn är därför av högsta

prioritet. Södertälje samlar in matavfall som idag rötas till biogas, men för

att minska miljö- och klimatpåverkan är det mer effektivt att förebygga

matavfallet än att röta det. Från det matavfall som uppstår är det viktigt

att ta tillvara på både energi och växtnäringsämnen. Fosfor är en ändlig

resurs och är ett av de näringsämnen som behöver återföras till krets-

loppet. Södertälje har en ambition att bli en nod för hållbara livsmedel och

vidareutveckla ett ekologiskt bärkraftigt jordbruk där man tar tillvara på

alla resurser. En central del i det arbetet är att minska matsvinnet markant

längs hela livsmedelskedjan och det kommer kräva nya lösningar och nya

samarbeten.

Rivningsavfall kan

innehålla farliga ämnen

som vi inte vill ha kvar i

samhället.

Källa: Baserad på Ellen MacArthur Foundations systemdiagram.

BIOLOGISKT

KRETSLOPP

KONSUMENTER ANVÄNDARE

BIOGAS

TEKNISKT

KRETSLOPP

Minimera läckage men ta vara på energi och värme.

(Material som har processats

och inte kan återföras till det

biologiska kretsloppet)

RÅVAROR

Jordbruk,

jakt, fisk

Material-

återvinning

Biosfären

Bio-

kemiska

råvaror

Åter-

använd-

ning

Åter-

använd-

ning

Behåll produkter

och material i

användning,

reparera, dela,

hyra

Rötning,

Kompos-

tering

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden

Elektronik

Elektroniska produkter innehåller många farliga ämnen som är skadliga

för miljön och även för människors hälsa. Konsumtionen av små hus-

hållsapparater och IT- och telekomprodukter ökar till antalet i samhället

och störst miljönytta finns där man kan avstyra konsumtion. Att begränsa

konsumtionen är ofta inte möjligt eller alltid önskvärt då digitaliseringen

även har mycket goda förutsättningar att bidra till ett hållbart resurs-

utnyttjande. Andra strategier för ökad resurseffektivitet är att förlänga

livslängden genom förbättrad kvalité, återanvändning och reparation.

Ett effektivt verktyg är att ställa krav vid inköp och upphandling. För det

elektronikavfall som uppstår måste insamlingssystemen utvecklas och bli

mera tillgängligt för konsumenter. För elektronikavfall finns så kallat pro-

ducentansvar, vilket innebär att producenterna ska se till att det finns ett

fungerande insamlingssystem för all elektronik som sätts på marknaden.

Kommunen har trots det en viktig roll att fylla, kommunens informations-

ansvar och tillsynsansvar är viktiga delar som måste fungera över tid och

med kontinuitet.

Farligt avfall

Farligt avfall är avfall som innehåller ämnen som är särskilt farliga för

människa och miljö. De största mängderna farligt avfall består av för-

orenade jordmassor men både verksamheter och hushåll genererar

också stora mängder farligt avfall. Det led i avfallskedjan där det erfaren-

hetsmässigt uppstår felaktigheter i hanteringen är vid källan, det vill säga

i den verksamhet eller det hushåll där det farliga avfallet uppkommer. Tre

viktiga delar att följa upp och utveckla kontinuerligt är insamlingssystem,

information till hushåll och verksamheter, samt operativ tillsyn enligt

miljöbalken. Oseriösa verksamheter som inte hanterar avfall enligt

miljöbalkens regler rör sig ofta över kommungränser och myndighets-

samverkan med samordnad tillsyn behöver stärkas för att motverka

dessa problem.

Konsumtionen av

små hushållsapparater

och IT- och telekom-

produkter ökar till

antalet i samhället

och störst miljö-

nytta finns där

man kan avstyra

konsumtion.

Foto: Telge

Mobil insamling av farligt avfall.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Prioriterade resursflöden

Textil

Miljö- och klimatpåverkan från produktion och konsumtion av textilier är

omfattande. Störst påverkan kommer vanligen från själva produktionen

som är resurskrävande inom flera områden såsom råvaror, vatten, energi

och kemikalier. Produktionen ger också utsläpp till luft, mark och vatten.

Idag går stora mängder textilier till energiåtervinning istället för till

materialåtervinning eller återanvändning, vilket ur miljösynpunkt är

resursslöseri. Fram till idag har insamlingen av textilier i stort sett hante-

rats av frivilligorganisationer vilka även om de gjort ett omfattande och

bra jobb inte haft resurser eller rådighet att utveckla insamlings- och

behandlingsmetoder för bästa samhälls- och miljönytta. Kommunen

behöver ta en aktiv roll i samverkan med andra aktörer och utveckla

insamlingssystem av kläder och textilier. I det förebyggande arbetet

behöver kommunkoncernen stödja aktiviteter som riktas mot konsument-

led och våra attityder och beteenden kopplade till konsumtion av kläder

och textilier.

Fossil plast

Plast är ett av fem prioriterade områden i EU:s handlingsplan för cirkulär

ekonomi. EU:s plaststrategi föreslår åtgärder för bland annat material-

återvinning, nedskräpning och cirkulära system. Kommunkoncernen be-

höver ta fram en färdplan för hållbar plastanvändning där en övergång

mot biobaserad och återvunnen råvara prioriteras samt där onödig

konsumtion av plast förebyggs. Som en stor inköpare måste kommun-

koncernen genom inköp och upphandling också ta ansvar och verka för

att produkter med plast som köps in ska vara lätt att materialåtervinna.

Hela kommunkoncernen behöver generellt se över sin användning av

engångsprodukter men specifikt de som är tillverkade av fossilplast.

I insamlingsledet behöver vi bli bättre på att materialåtervinna all plast.

När vi skickar plastförpackningar till förbränning så får vi en kostnad

medan vi får en intäkt när vi skickar till materialåtervinning. En stor källa

till utsläpp av växthusgaser från hushållens avfall är de stora mängderna

av plast som inte sorteras ut från restpåsen.

Kritiska råmaterial

Alla råvaror, även om de inte klassas som kritiska, är viktiga. EU har tagit

fram en lista med 27 material (Critical Raw materials, CRM 27) som be-

döms som kritiska för välfärden och vårt samhälle. Två kriterier används

för att välja ut materialen: ekonomisk betydelse och tillgång. Material som

EU bedömer som kritiska 2017 är: antimon, baryt, beryllium, borater, kobolt,

koks, flusspat, fosfatmineral, fosfor, gallium, germanium, grafit, hafnium,

helium, indium, magnesium, naturgummi, niob, platinagruppens metaller

(PGE), lätta sällsynta jordartsmetaller (LREE), tunga sällsynta jordarts-

metaller (HREE), tantal, skandium, kisel (silicon metal), vanadin, vismut

och volfram. Cirkulär användning av CRM 27 är prioriterat och i ett första

skede behöver kommunkoncernen fokusera på kunskapsinhämtning

och öka medvetenheten om potentiella risker kring bristande råvaru-

försörjning.

kritiska råmaterial

för välfärden och

vårt samhälle.

Textilproduktionen har

stor miljö- och klimat-

påverkan och är

resurskrävande inom

flera områden.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Styrmedel och strategier

Styrmedel och strategier

Under framtagande av avfallsplanen har prioriterade styrmedel och

strategier som är viktiga för att nå uppsatta mål i avfallsplanen identi-

fierats. De ger en inriktning och bra grund för aktiviteter i handlingsplaner

och kontorens och bolagens årliga verksamhetsplaner. I den årliga upp-

följningen av avfallsplanen ska prioriterade strategier för genomförande

följas upp.

Fysisk planering

För att långsiktigt minska samhällets resursförbrukning är det viktigt att

lyfta in ett uppströmsarbete (förebyggande åtgärder) och nedströms-

arbete (avfallshantering) tidigt i all samhällsplanering. Dels handlar

det om att avsätta mark och lokaler för avfall, återvinning och återbruk.

Transportbehov bestäms i hög grad av avståndet mellan bostäder,

arbetsplatser, handel och infrastrukturen för avfallshantering. En bristfällig

planerad infrastruktur gör att miljövinsterna, från till exempel återvinning,

kan ätas upp av långa transporter. Resursförbrukningen i Södertälje

kommun påverkas i grunden också av vilket serviceutbud det finns.

Därför är det viktigt att samhällsplanering och näringslivsutveckling går

hand i hand så att företag med cirkulära affärsmodeller kan etablera

sig i kommunen. Fysisk planering kan behöva samordnas med andra

styrmedel för att få önskad effekt. Avgiftsfri pendlarparkering är ett

exempel där fysik planering tillsammans med ekonomiska incitament styr

mot uppsatta mål.

Tillsyn

Tillsynsmyndigheterna har rådighet att driva frågan om förebyggande

av avfall vid tillståndsgivning och tillsyn. Miljöbalken ger möjligheter att

inkludera frågor om mängder och farligheten hos avfallet och stöd finns i

bland annat i de allmänna hänsynsreglerna. 2 kapitlet 5 § säger att ”alla

som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med

råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och

återvinning.” Plan- och bygglagens bestämmelser om tillsyn och kontroll

vid rivningsåtgärder syftar till ett lämpligt omhändertagande av farligt

avfall samt till att ge förutsättningar för ökad återanvändning och åter-

vinning av rivningsavfall. Tillsyn kan även ses som ett kostnadseffektivt

verktyg för att förebygga avfall då tillsynsavgifter betalas av den verk-

samheten som generar avfall och där tillsynen sker.

Lagar och regler

Inom nuvarande regelverk finns det möjlighet att hantera många av de

utmaningar vi har kopplade till avfallsplanen inklusive att förebygga av-

fall och nedskräpning. Miljöbalken, renhållningsföreskrifter, brottsbalken,

plan- och bygglagen, samt lokala ordningsföreskrifter är några exempel

på lagar och regler som ger samhället möjlighet att hantera många av

dessa utmaningar. Vi ska stärka arbetet för att ta tillvara den möjligheten.

En viktig del i detta arbete är en fungerande samverkan inom våra egna

Resursförbrukningen i

Södertälje kommun

påverkas av vilket

serviceutbud det finns.

Näringslivs-

strategi

2020–2024

Hållbar tillväxt och fler

jobb i Södertälje

Södertälje Kommun

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Styrmedel och strategier

organisationer men också med andra myndigheter och övriga samhället.

Renhållningsföreskrifterna är ett viktigt styrmedel för den kommunala

avfallshanteringen och i samband med antagande av den nya avfalls-

planen uppdateras renhållningsföreskrifterna med flera förtydliganden.

Avfallsbranschen är idag under kontinuerlig utveckling vilket kräver att

förvaltningen ser över renhållningsföreskrifterna och andra riktlinjer kring

avfallshantering regelbundet.

Ekonomi

Ekonomiska styrmedel ska användas för att styra våra handlingar i mer

miljövänlig och hållbar riktning. Avfallstaxan är miljöstyrande och är upp-

lagd så att återanvändning, återvinning och effektiva transporter främjas.

Ekonomiska styrmedel kan även vara avgifter, bidrag, depositioner med

mera. De styrmedel som uppfyller kriteriet om kostnadseffektivitet ska

prioriteras, det vill säga att målen kan nås med minsta möjliga kostnad.

Tillsynsavgift är exempel på en avgift och angående bidrag kan det till

exempel vara att ställa specifika krav kring resurs- och avfallshantering

vid ansökan av ett bidrag.

Foto: Tomas Thernström

Bostadsnära insamling av tidningar och förpackningar.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Styrmedel och strategier

Inköp och upphandling

Ett avfallsförebyggande perspektiv vid inköp och upphandling handlar

bland annat om att ställa rätt frågor tidigt i planerings- och inköps-

processen; kan inköp minskas eller undvikas? Kan produkter lånas, hyras

eller kan funktionen snarare än produkten upphandlas? Genom att arbeta

strategiskt med inköp och upphandling kan kommunen använda sina re-

surser mer effektivt och nå uppsatta mål i avfallsplanen. Arbetet behöver

omfatta hela inköpsprocessen från behovsanalys till uppföljning och för-

valtning av avtal. Enskilda verksamheter har idag varken kompetens eller

tid för att flytta fram positionerna i den omfattningen som behövs. För att

kunna ställa verkningsfulla krav och att följa upp dessa finns det behov

av att utveckla nya metoder och processer, ett arbete som kommunen

måste leda.

Information och kommunikation

Informations- och kommunikationsarbetet är centralt för att kunna nå

målen i avfallsplanen och det kommer att krävas beteendeförändringar

hos både individer och verksamheter i kommunen. Informationsansvar

måste definieras tydligare och följas upp bättre. En del informations-

arbete finansieras av avfallstaxan medan andra insatser måste finan-

sieras genom skattemedel. Tillgång till information om hur insamling av

avfall ska ske är till exempel en förutsättning för att människor ska kunna

hantera sitt avfall korrekt. Från ett socialt perspektiv är det viktigt att alla

Södertäljebor får ta del av informationen och att vi bygger kommunika-

tionen på mottagarnas villkor så att de kan ta den till sig. Informationen

har ofta bra förutsättningar att vara effektiv när den är ett komplement till

andra styrmedel.

Digitalisering och innovation

Samhällets förbrukning av naturresurser är idag ohållbar och digital teknik

kommer att vara en nödvändighet för effektivisering och optimering av

verksamheter som i framtiden behöver förbruka markant mindre resurser.

Smarta sensorer och så kallad Internet of Things (IoT) är en teknik som

möjliggör kartläggning av avfalls- och materialflöden. Sensorer kopplas

upp på nätet och delar till exempel information om fyllnadsgrad i avfalls-

kärl eller när kärlet behöver tömmas. Det kan bidra till effektivare logistik

och nya sätt att kommunicera mot de som genererar avfall. Att kunna

mäta avfallsmängder vid källan måste ses som prioriterat för hela av-

fallsbranschen. Utvecklingen går fort och ett första steg är att utveckla en

digital mognad i verksamheten. Det kan betyda att man behöver bryta

upp gamla mönster och skapa tvärsektoriella samarbeten som kan om-

sätta nya kunskaper till smarta och effektiva lösningar. En del i det arbetet

är att tillgängliggöra data för fler användare och där regelverk tillåter bör

data vara så kallad öppen data som är fritt tillgänglig för alla.

IoT

Smarta sensorer och så

kallad Internet of Things

(IoT) är en teknik som

möjliggör kartläggning

av avfalls- och

materialflöden.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Handlingsplaner

Handlingsplaner

I avfallsplanen finns tre övergripande målområden med tillhörande mål

som ska gälla fram till 2030. Utvecklingsarbetet som behöver genomföras

fram till 2030 är mycket omfattande och arbetet kommer att kräva enga-

gemang från hela kommunorganisationen. För att hålla den processen

levande kommer handlingsplaner med aktiviteter tas fram med högst tre

års mellanrum. Vägen framåt är en lärande process och vi vet inte idag

vilka åtgärder som är mest relevanta under kommande planperioder

fram till 2030. Det här upplägget för avfallsplanen ger oss möjligheter att

göra rätt prioriteringar för stunden.

Handlingsplanerna ska utgå ifrån de tre målområdena och de ska inne-

hålla beskrivningar av aktiviteter inklusive ansvarig organisation, tidplan,

typ av finansiering, förväntat resultat samt metod för uppföljning. Arbetet

med handlingsplanerna leds av en koncernövergripande arbetsgrupp

med fast representation från kommunstyrelsen kontor, samhällsbygg-

nadskontoret, miljökontoret och Telge Återvinning. Samhällsbyggnads-

kontoret är sammankallande för arbetsgruppen och gruppen ska sträva

efter att få en bred förankring av nya handlingsplaner med tillhörande

aktiviteter. Förslag till nya handlingsplaner ska tas fram i samband med

arbetet med mål och budget. Nya handlingsplaner antas av kommun-

fullmäktige.

Aktiviteter som lyfts in i handlingsplaner ska prioriterats

utifrån följande perspektiv;

• Är strategiskt viktiga för Södertälje

• Är av övergripande karaktär

• Har någon typ av komplexitet som gör att aktiviteten risker att utebli

om den inte lyfts in i planen, till exempel betydande samverkan eller

otydligt ansvar

• Inte hanteras i något annat styrdokument

Utöver aktiviteter i handlingsplanerna så har alla nämnder och bolag ett

eget ansvar att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för sin egen verk-

samhet. En annan viktig del är verksamhetsutveckling och arbetet med

ständiga förbättringar. Även om stora och strukturella aktiviteter som lyfts

fram i handlingsplanerna är viktiga så är alla små förbättringar som görs i

den dagliga verksamheten grundläggande att genomföra.

Mål och budget

2020–2022

Beslutad av kommunfullmäktige

den 25 november 2019

Förslag till nya

handlingsplaner ska tas

fram i samband med

arbetet med mål och

budget.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Kommunikation

Kommunikation

Kommunikation kan vara ett effektivt styrmedel, framförallt som stöd

till andra aktiviteter. För avfallsplanens genomförande är det viktigt att

kommunikation integreras i alla aktiviteter. Ibland kan det vara små

insatser medan andra aktiviteter kommer att kräva omfattande

kommunikationsinsatser.

Ett effektivt kommunikationsarbete kräver tydliga målgrupper. Det kan

finnas olika målgrupper för olika aktiviteter men på ett övergripande plan

finns det tre centrala målgrupper som är prioriterade. Södertäljes med-

borgare är kommunens främsta målgrupp. De måste ges tillgång till in-

formation som är relevant, tydlig och korrekt. Vår kommunikation behöver

också bjuda in till diskussion och möjligheter att påverka. Kommun-

koncernens medarbetare ska vara dragloket i genomförande av planen

och de behöver inte bara känna till innehållet i planen utan de behöver

också viljan och kunskapen att genomföra planen. Barn och ungdomar är

prioriterade målgrupper för Södertälje kommun. Det är viktigt att barn och

ungdomar engageras i genomförande av avfallsplanen. Kan vi nå ut till

alla barn och ungdomar så kan vi på sikt ha nåt ut till alla invånare som

bor kvar i kommunen från att de var barn.

Principer för kommunikation

• Där kommunen har ett tydligt informationsansvar, från till exempel

avfallsföreskrifter, ska det följas upp hur vi lever upp till det ansvaret

• Vi ska sträva efter att lyfta miljömässigt perspektiv, sociala perspektiv

och ekonomiskt perspektiv i vår kommunikation

• Vi ska sträva efter att utveckla kommunikation som involverar

mottagaren

• Vi ska sträva efter att kommunicera på mottagarens villkor

Kommuni-

kation

på mot-

tagarens

villkor

Fler gör

rätt

Norm

Renare/

finare

områden

Mindre

skade-

görelse

Minskad

brottslighet

Större tillit

En tydlig och enhetlig kommunikation är inkluderande

Foto: Pontus Orre

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Uppföljning

Uppföljning

Avfallsplanen sträcker sig till 2030 och handlingsplanerna med aktiviteter

uppdateras med högst tre års mellanrum. Avfallsplanen följs upp årligen

av tekniska nämnden och dess aktualitet prövas vart fjärde år av kom-

munfullmäktige. I den årliga uppföljningen ska det finnas en övergripande

analys och diskussion kring målområde 1–3 samt hur kommunen arbetar

med strategier och prioriterade resursflöden. Utöver det ska aktiviteter i

handlingsplaner följas upp och redovisas både kvalitativt och kvantita-

tivt där det går. Den kvalitativa uppföljningen ska ge en fördjupad bild av

målområdet och dess utmaningar. Centrala frågor som bör beskrivas är

om det finns ett långsiktigt och strukturerat arbete, hur samverkan ser ut,

samt om åtgärder är i proportion mot övergripande mål. Uppföljningen

kan efterhand kompletteras med flera nyckeltal när relevanta och

kvalitativa data finns att tillgå.

Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för samordning av uppföljningen

till ansvarig nämnd (Tekniska nämnden 2020). Uppföljningen ska vara

genomförd under kvartal 1 varje år, för att kunna samordnas med mål-

och budgetprocessen och framtagande av nya handlingsplaner.

HANDLINGS-

PLANER

UPPFÖLJNING

AVFALLSPLAN

2030

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Uppföljning

Hållbara städer och samhällen

Mål

En hållbar resurshantering ska prioriteras på ett tidigt stadium i alla delar

av samhällsplaneringen.

Uppföljning

Uppföljning av målområdet sker genom en kvalitativ uppföljning då bra

nyckeltal saknas på övergripande nivå. I uppföljningen bör det beskrivas

hur vi arbetar med prioriterade resursflöden och utpekade strategier.

I framtagande av nästa översiktsplan ska det följas upp hur avfallsplanen

integreras i översiktsplanen.

Hållbar konsumtion och produktion

Mål

Avfall och nedskräpning ska förebyggas och minska markant till 2030.

Nyckeltal 1: Kommunalt avfall från hushåll/invånare fördelat på de frak-

tioner där det finns relevanta och kvalitativa data.

Nyckeltal 2: Antal skräp/10m2 i Södertälje centrum.

Foto: Södertälje Kommun

HÅLLBAR

KONSUMTION OCH

PRODUKTION

HÅLLBARA STÄDER

OCH SAMHÄLLEN

Att förändra våra konsumtionsmönster och hur vi producerar våra produkter är en nyckelfråga för hållbar samhällsutveckling.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Uppföljning

Bekämpa klimatförändringar

I den årliga uppföljningen ska ett klimatbokslut redovisas. Syftet med

ett klimatbokslut är att det ska utgöra underlag till uppföljning av kom-

munens övergripande mål om minskad klimatpåverkan. Klimatbokslutet

utgör även ett viktigt stöd vidutvärdering av mål och åtgärder utifrån vilka

utsläppseffekter de kan ha samt vilka konsekvenser de har från ett

systemperspektiv. Idag saknas klara riktlinjer för hur avfallssektorn bör

definiera systemgränser för ett klimatbokslutet. Att definiera system-

gränser kommer att bli ett första steg i utvecklingsarbetet för ett

klimatbokslut.

Det finns en praktisk sida där vi vill eftersträva enkelhet så att arbetet blir

genomförbart, men det finns också en andra sida där vi vill fånga upp de

systemeffekter som uppstår på grund av de val vi gör i arbetet med av-

fallsplanen. Klimatbokslutet bör därför utgå från ett konsekvensperspektiv,

där vi får en förståelse för vilka konsekvenser olika aktiviteter i avfalls-

sektorn ger upphov till. Bokför vi bara avfallssektorns utsläpp utifrån till-

förda utsläpp i Södertälje så missar vi konsekvenser som sker utanför vårt

geografiska område. Exempelvis, ökad återvinning av plastförpackningar

ger minskad mängd plast i restavfallet vilket bidrar till minskade utsläpp

av växthusgaser på grund av att vi materialåtervinner plasten istället för

att energiåtervinna den. Med en bokföringsprincip redovisas dessa ut-

släppsminskningar i Linköping där våra hushållssopor lämnas för energi-

återvinning idag (2020), vilket visar att klimateffekter inte alltid sker inom

kommunens gränser.

Vi har valt att börja följa upp målområdet med nyckeltal där det finns

relativt bra data från insamling och återvinning. Flera nyckeltal kommer

inkluderas i klimatbokslutet om de bedöms vara relevanta. Klimatbokslut

ska integreras och samordnas med uppföljningen av miljö- och klimat-

programmet.

Mål

Klimatpåverkan från avfall och konsumtion av resurser ska minska

markant till 2030.

Nyckeltal 1: Utsläpp av växthusgaser (CO2e) från restavfall/invånare.

Nyckeltal 2: Reducering av utsläpp av växthusgaser (CO2e) från materia-

låtervinning/invånare.

(Fraktionstyper som ingår i nyckeltal 2: Glasförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, pappers-

förpackningar, tidningar och matavfall till biogasproduktion)

BEKÄMPA KLIMAT-

FÖRÄNDRINGARNA

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Ordlista

Ordlista

Agenda 2030 och de globala målen:

Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar

utveckling syftar till att utrota fattigdom och

hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna

för alla.

Avfall:

Varje föremål eller ämne som innehavaren

gör sig av med, avser att göra sig av med

eller är skyldig att göra sig av med

(miljöbalken 15 kap).

Avfallsföreskrifter:

Kommunens regelverk för avfallshantering.

Avfallstaxa:

Avgift som kommunen tar ut för att finansiera

hantering av det avfall som kommunen

ansvarar för enligt miljöbalken.

Avfallstrappan (avfallshierarkin):

Prioriteringsordning som visar i vilken ordning

olika behandlingsmetoder för avfall bör an-

vändas för att minimera miljöpåverkan. Avfalls-

hierarkin regleras i ramdirektivet om avfall och

är implementerad i svensk lagstiftning genom

olika bestämmelser i miljölagstiftningen.

Biokolanläggning:

En ny anläggning för tillverkning av biokol. Bio-

kol framställs genom upphettning av biomassa

i en syrefattig miljö och slutprodukten kan an-

vändas för jordförbättring. Biokol binder också

koldioxid och minskar mängden i atmosfären.

Cirkulär ekonomi:

I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i

samhällets kretslopp istället för att bli avfall.

CRM 27:

EU har tagit fram en lista med 27 material som

bedöms som kritiska för välfärden i Europa. Två

kriterier används för att välja ut materialen:

ekonomisk betydelse och tillgång.

Deponi:

Upplagsplats för avfall (se 5 § avfallsför-

ordningen).

Ekologiskt fotavtryck:

Är ett mått på mängden resurser som en

enhet (människa, företag, kommun) förbrukar.

Begreppet beskriver hur stor ekologisk yta som

krävs för att producera och hantera avfall och

utsläpp i miljön.

Energiåtervinning:

Tillvaratagande av el/värme som alstras i en

anläggning för avfallsförbränning eller av gas

från organiska ämnen, till exempel i en

rötningsanläggning eller på en deponi

Farligt avfall:

Avfall som har egenskaper som kan vara

skadliga för människor eller miljön. Exempel

på farliga egenskaper är: giftigt, cancerfram-

kallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt,

smittförande eller brandfarligt.

Förebygga avfall:

Åtgärder som vidtas innan ett material eller en

produkt blivit avfall.

Grovavfall:

Avfall från hushåll som är så tungt eller

skrymmande eller har andra egenskaper som

gör att det inte är lämpligt att samla in i säck

eller kärl.

Industriell/cirkulär symbios:

Är ett sätt att samverka där företag i innovativa

samarbeten hittar möjligheter att använda

avfall från en bransch som råmaterial i en

annan bransch.

Jungfruligt material/råvara:

Ett jungfruligt material är ett material som

aldrig tidigare har använts, utvecklats eller

bearbetats.

Kolsänka:

Är en kolreservoar som binder och minskar

växthusgaser i atmosfären.

Kommunkoncern:

Alla kommunala kontor samt alla kommunalt

ägda bolag.

Källsortering:

Sortering eller separering av avfall på samma

plats där avfallet uppkommit, till exempel i

hushållet.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Ordlista

Matavfall:

Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll,

restauranger, storkök, butiker och livsmedels-

industrin). Omfattar såväl ätbar mat (se mat-

svinn) som icke ätbart, exempelvis ben, kärnor

och skal.

Materialåtervinning:

En avfallshantering som innebär att avfallet

kommer till nytta som ersättning för annat

material eller förbereds för att komma till

sådan nytta.

Matsvinn:

Onödigt matavfall som egentligen skulle

kunnat konsumerats.

Mål och budget:

Är kommunens viktigaste styrdokument.

Där fastställs kommunens övergripande mål,

skattesats, olika taxor och avgifter samt hur

kommunens resurser ska fördelas.

Nedströmsarbete:

Innebär åtgärder som genomförs när en

produkt redan blivit avfall. Det kan vara

aktiviteter som påverkar insamlings- och

behandlingsmetoder.

Nettoutsläpp av växthusgaser:

Det betyder att utsläpp kopplade till avgränsat

område (Södertälje) kompenseras med in-

satser för att motverka eller binda utsläpp i

motsvarande mängd.

Producentansvar:

Skyldighet för producenter att se till att avfall

samlas in, transporteras bort, återvinns, åter-

används eller bortskaffas på ett sätt som kan

krävas för en miljö- och hälsomässigt god-

tagbar avfallshantering.

Renhållningsordning:

Kommunens avfallsplan och avfallsföreskrifter

utgör tillsammans kommunens renhållnings-

ordning.

Restavfall:

Den vanliga soppåsen där hushållen

lägger det avfall som blir kvar när matavfall,

förpackningar, tidningar och farligt avfall

sorterats ut.

Resurseffektivitet:

Handlar om att utnyttja resurser så väl som

möjligt över hela deras livslängd. Det kräver att

vi använder dessa resurser på ett hållbart sätt,

inom planetens långsiktiga gränser.

Resurser:

Är alla resurser som tillförs vår ekonomi -

metaller, mineraler, bränslen, fisk, timmer,

vatten, jord, ren luft etcetera.

Social konsekvensanalys:

En metod att lyfta och synliggöra sociala

frågor. I avfallsplanen har vi tittat på de sociala

dimensionerna kopplat till avfalls- och resurs-

hantering.

Uppströmsarbete:

Innebär åtgärder för att motverka avfall och

miljöföroreningar redan vid källan så att dessa

aldrig uppstår. Det kan vara aktiviteter som

påverkar produktion eller användning av en

produkt.

Växthusgaser:

Är naturliga och konstgjorda gaser som utgör

grunden till växthuseffekten.

Återanvändning:

En åtgärd som innebär att en produkt eller

komponent som inte är avfall används igen

för att fylla samma funktion som den ursprung-

ligen var avsedd för.

Återvinning:

Avfallshantering som innebär att avfallet

kommer till nytta som ersättning för annat

material. Hit räknas materialåtervinning, det

vill säga att avfallsmaterial upparbetas till nya

produkter eller material. Till återvinning räknas

även biologisk behandling av matavfall och

annat biologiskt avfall genom kompostering

eller rötning om näringsämnen återförs i

kretslopp.

Återvinningscentral:

Större bemannad insamlingsplats för

framförallt hushållens grovavfall, farliga avfall

och trädgårdsavfall. I Södertälje finns Returen

och Tveta.

Återvinningstation:

Obemannad insamlingsplats för förpackningar

och tidningar.

Avfallsplan 2030, Södertälje kommun | Bilagor

Bilagor

Till avfallsplanen finns 11 bilagor som ger bakgrundsinformation men även

blickar framåt. Avfallsplanen och bilagorna finns på www.sodertalje.se

Bilaga 1 – Nulägesbeskrivning

Bilaga 2 – Avfallsprognos 2030 och fysisk planering

Bilaga 3 – Avfallsanläggningar

Bilaga 4 – Nedlagda deponier

Bilaga 5 – Lagstiftning, mål och åtaganden

Bilaga 6 – Miljöbedömning

Bilaga 7 – Klimatanalys

Bilaga 8 – Social konsekvensanalys

Bilaga 9 – Uppföljning av avfallsplan 2015–2020

Bilaga 10 – Handlingsplan 2021–2023

Bilaga 11 – Samrådsredogörelse

Foto: Pontus Orre

En hållbar resurshantering ska

prioriteras på ett tidigt stadium i

alla delar av samhällsplaneringen.

Samhällsbyggnadskontoret

Besök: Stadshuset, Nyköpingsvägen 26, Södertälje

Tel: 08-523 010 00 (Kontaktcenter)

E-post: info@sodertalje.se